Min son Arsal är 11 år. För 2½ år sedan, våren 2012 upptäckte vi att hans hjärta slog väldigt snabbt. Efter en minut eller två slog det dock normalt igen. Detta hände ungefär en gång i veckan och efter sex månader gick vi till doktorn. På sjukhuset fick Arsal en Holter-monitor som han skulle bära i 24 timmar för att se om hans hjärta slog ok eller om det fanns oregelbundna hjärtslag.

Resultatet var tyvärr inte särskilt bra och Arsal blev ordinerad att ta medicinen Verapamil, vilket har en vidgande effekt på blodkärlen. Doktorn sa också att han högst troligtvis skulle behöva göra en hjärtoperation och operera in stuntar i sina artärer ett par år senare, vid 14 års ålder.

Medicinen gav biverkningar

Verapamil hjälpte och inom 10 dagar var problemet med hans hjärtrusningar borta. MEN, medicinen hade biverkningar och Arsal började uppleva smärtor i bröstet. 4-5 gånger i veckan fick han så svåra bröstsmärtor att han började gråta.

Ungefär ett år senare, i oktober 2013, började Arsal med Medveten Andning vilket innebar att han sporadiskt tränade med Relaxatorn och tejpade munnen på natten. Det hjälpte till viss del mot bröstsmärtorna som nu bara uppträdde 4-5 gånger per månad.

Så 1:e maj 2014 gjorde Arsal ytterligare en 24-timmarsmätning med Holter-monitorn. Resultatet var inte bra alls och doktorn förklarade att på grund av bieffekterna av medicinen (bröstsmärtor) kunde han inte öka dosen, så därför skulle Arsal behöva en pacemaker.

Vi bokade in en ny tid 14 dagar senare för ytterligare en 24-timmars Holter-mätning. Om resultaten fortfarande var lika dåliga skulle beslut tas om inoperering av en pacemaker.

Bröstsmärtorna försvann

Varken jag eller min fru ville absolut INTE att vår son skulle få en pacemaker, så vi konsulterade Anders på Medveten Andning. Han ställde några frågor och det blev uppenbart för honom att Arsal hade utrymme att förbättra sin livsstil – han andningstränade endast marginellt och hade munnen öppen jämt på dagtid och han älskade socker i alla dess former – godis, läsk, kakor och glass.

Till exempel drack han aldrig vatten när han blev törstig, endast läsk. Anders föreslog att Arsal skulle andningsträna mycket mer under de nästföljande 14 dagarna, fram till nästa sjukhusbesök. Arsal började använda Relaxatorn mycket och han sov också nästan varje natt med tejpad mun. Han skar också ned på socker väldigt mycket. Redan första dagen med denna nya mat- och andningsregim försvann bröstsmärtorna!

Ingen pacemaker behövdes

Nästa 24-timmars Holter-mätning i mitten av maj blev väldigt lyckosam och doktorn berättade att Arsals hjärta arbetade fint och att han inte behövde någon pacemaker!! Vi var alla SÅÅÅ glada!! Detta är nu tre och en halv månader sedan och även om Arsal inte andningstränar lika ofta som under de första 14 dagarna och också äter en del socker, har han inte upplevt NÅGON SMÄRTA överhuvudtaget sedan förste maj.

Eftersom Arsal har svårt att komma ihåg att stänga munnen när han leker får han ibland tejpa för munnen även på dagtid. Idag, 25 augusti, var vi på sjukhuset och gjorde en ny uppföljning och doktorn bekräftade att allt var fortsatt ok.

Mycket mer energi och jämnare humör

Förutom att bröstsmärtorna nu tillhör det förflutna är Arsal också mycket mer energisk, han har bättre aptit, hans sockersug har minskat kraftigt och hans ansikte har en livligare ton. Hans humör är mycket bättre och han är inte alls lika irriterad som han brukade vara.

Han sover mycket bättre – innan rörde han sig mest hela tiden fram och tillbaka i sängen (jag vet eftersom jag sover bredvid honom), men sedan början av maj sover han nu helt stilla.

Arsal är väldigt tacksam för sitt nya smärtfria liv. Och vad gäller mig och min fru, som var konstant oroliga för vår sons hälsa, är vi nu mycket mer avslappnade och väldigt, väldigt glada över livet.

– Babar och Arsal Zaman, 42 och 11, Islamabad, Pakistan