Då åtta av tio som diagnosticerats med sköldkörtelproblem är kvinnor, är statistiken snarlik fibromyalgi och ME (kroniskt trötthetssyndrom) där nio av tio respektive 7,5 av tio diagnosticerade är kvinnor. Symtomen vid fibromyalgi och ME är precis som vid sköldkörtelproblem också många och varierande och det kan vara svårt att få en diagnos. Försämrade andningsvanor är troligtvis en starkt bidragande orsak till denna överrepresentation bland kvinnor.

Det finns nämligen flera anledningar till att kvinnor är i riskzonen att utveckla försämrade andningsvanor, vilket i förlängningen kan ge upphov till många av de symtom som är typiska vid sköldkörtelproblem (såväl som vid ME och fibromyalgi). Exempelvis menstruation, graviditet, åtsittande bh, “duktig flicka” och hormonobalans. I denna artikel kan du läsa mer – Kvinnor i riskzonen utveckla försämrade andningsvanor.

Nedan följer sex andningsrelaterade orsaker till sköldkörtelproblem:

1. Försämrad energiproduktion

Något som kännetecknar sköldkörtelproblem mer än något annat är brist på energi och trötthet. Energitillverkning är det som kallas ämnesomsättning, där en hög ämnesomsättning innebär mycket energi, medan en låg ämnesomsättning innebär att litet energi tillverkas.

En viktig funktion sköldkörteln har är att reglera ämnesomsättningen så att den motsvarar kroppens behov. Så låt oss titta närmare på detta från ett andningsperspektiv.

Varför dör vi redan efter några minuter om vi slutar andas? Syrebrist, eller hur! Då blir den naturliga följdfrågan – varför är då syre så livsviktigt? Jo för att kunna tillverka energi effektivt. Ur näringen vi stoppar i oss kan vi utvinna energi på i huvudsak två sätt – utan syre och med syre.

Energin som tillverkas i vår kropp benämns ATP, adenosintrifosfat. ATP-tillverkning är en universell process som används av allt levande – växter, djur och människor. ATP är vår kropps energivaluta och används för att utföra arbete, som att röra en muskel, tänka en tanke, tillverka proteiner, smälta maten eller bekämpa en bakterie.

Tillverka energi utan syre är snabbt men ineffektivt

Energiproduktion utan syre är en anaerob process som kallas fermentering. Det ger visserligen energi snabbt, men samtidigt ger det förhållandevis litet energi. Fermentering ger upphov till 2 ATP från en näringsmolekyl. Det innebär att endast ca 6% av den tillgängliga energin i näringen kan utvinnas.

Vidare kan bara socker, eller glukos som det kallas när det lagras i kroppen, användas som bränsle. Eftersom fett inte kan förbrännas utan syre stänger du samtidigt dörren lite grann till dina fettreserver och på sikt kan det leda till sockersug och övervikt.

När vi tillverkar energi med syre är det en aerob process som kallas förbränning eller cellandning. Denna process är långsammare, men väldigt effektiv och sker i cellens mitokondrier. Här utvinns upp till 100% av den tillgängliga energin.

Så ur samma mängd näring kan upp till 30-32 ATP tillverkas, alltså 16 gånger mer energi än vid energiproduktion utan syre. Och i mitokondrierna kan både socker och fett användas som bränsle.

Brist på syre ger energikaos

Den ATP-energi som produceras i kroppen är detsamma som pengar i plånboken. När vi har pengar kan vi äta oss mätta, köpa kläder och hitta någonstans att bo, medan brist på pengar kan göra livet tuffare.

Vi är alla extremt beroende av energi, inte bara som individer, utan även vårt samhälle. Tänk dig om strömmen plötsligt slås av i en stad som Stockholm, New York eller Tokyo. Vad händer då? Det blir kaos eller hur.

På samma sätt blir det i vår kropp när syretillgången minskar. Så när vi slutar andas dör vi alltså på grund av syrebrist som i sin tur ger energibrist då mitokondrierna slutar fungera.

När vi har försämrade andningsvanor, så dör vi lyckligtvis inte, men vi berövar kroppen en del av det livsviktiga syret så att litet mindre energi kan produceras och tröttheten blir mer påtaglig. I denna artikel hittar du ytterligare information – ENERGIBRIST – Grunden för ohälsa.

2. För dålig cirkulation

När energi tillverkas I mitokondrierna, där syre och näring omvandlas till ATP-energi, bildas det också värme och koldioxid. Vid överandning andas vi ut mer koldioxid än vad som tillverkas i kroppen, vilket ställer till problem. Koldioxid har en vidgande och avslappnande effekt på blodkärlen.

När andningen försämras minskar följaktligen koldioxidtrycket, vilket gör att blodkärlen drar ihop sig och cirkulationen försämras. Det är därför som påsandning fungerar vid en panikångest-attack. Vid ångest så överandas vi, vilket sänker koldioxidtrycket och i sin tur minskar blodflödet till hjärnan som då får syrebrist och blir stressad.

Då vi andas ut ca 100 gånger mer koldioxid än vi andas in så innebär påsandning att vi återandas en del av koldioxiden vi precis andades ut. Påsandning ökar därför koldioxidtrycket snabbt vilket gör att blodkärlen till hjärnan vidgas. Det ökade blodflödet för med sig näring och syre till den stressade panikhjärnan som därmed blir lugn.

När vi på grund av överandning har ett lägre koldioxidtryck, och därmed en försämrad cirkulation, så prioriterar kroppen blodflödet till de viktigaste organen som njurar, lungor, hjärta och hjärna. Det första organ som får mindre blod är huden, följt av våra muskler.

Torr hud och hudirritation vanligt vid sköldkörtelproblem

Vid sköldkörtelproblem är det vanligt med hudirritationer och torr hud, vilket indikerar att blodcirkulationen till huden inte fungerar optimalt. När det sker så uppstår två viktiga negativa effekter. Det första är att man får svårt att tolerera värme. Eftersom huden är ansvarig för att kontrollera vår kroppstemperatur ger ett försämrat blodflöde till huden svårighet med värmereglering.

Så om kroppen blir för varm kan den inte göra sig av med överskottsvärme genom huden, och vår innertemperatur ökar. Det enda sättet kroppen kan kompensera för detta är genom att minska aktiviteten i sköldkörteln, som ju är ansvarig för kroppens ämnesomsättning och därmed även värmeproduktionen.

En viktig anledning till en underaktiv sköldkörtel är alltså för att kompensera för en försämrad blodcirkulation till huden, som uppstår på grund av överandning som sänker koldioxidtrycket, vilket gör att blodkärlen drar ihop sig.

3. Ökad mängd inflammationer

Vid sköldkörtelproblem är det vanligt att inflammationsnivån i kroppen är hög. En benämning som används vid hög andel inflammationer är autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret är överaktivt och attackerar den egna vävnaden. En försämrad andning är troligtvis en viktig anledning till att immunförsvaret löper amok.

Mitokondrierna, där syre och näring omvandlas till ATP-energi, värme och koldioxid, kallas också våra förbränningsugnar. Dessa förbränningsugnar fungerar precis som en vanlig eld, vi kan få elden att minska i styrka genom att hindra syre från att nå elden, och vi kan få elden att öka i styrka genom att använda en blåsbälg så att mer syre når elden. Och om vi skulle få för oss att spruta på rent syre på elden får den ett nästan explosionsartat förlopp.

Mitokondrierna kan inte arbeta utan syre. En person som väger 70 kg har ungefär 1,6 liter syre i kroppen. Det är en väldigt liten mängd jämfört med koldioxid som vi har hela 120 liter av, alltså 75 gånger mer. Anledningen är att i för stora mängder blir syre farligt. Vi tar alltså bara in litet syre åt gången för att processen med att tillverka energi inte ska gå över styr.

Överandning ger för mycket syre

En aspekt av överandning är överskott på syre. Vi har tidigare pratat om hur koldioxidtrycket minskar vid överandning, då vi andas ut för mycket. Med syre sker det omvända, syretrycket ökar då överandning gör att vi andas in för mycket. Enligt fysikens lagar vill ett ämne röra sig från ett högre tryck till ett lägre tryck, så att tryckutjämning kan ske. Ungefär som om vi trycker på en tandkrämstub. Då ökar trycket i tuben och tandkrämen tvingas ut ur tuben där trycket är lägre.

Våra celler gör hela tiden av med syre för att kunna tillverka energi effektivt och därmed utföra sina arbetsuppgifter. Därför är syrgastrycket i våra celler och organ mycket lägre än i blodet. När det syrerika blodet (med ett högt syretryck) når fram till cellen (med ett lågt syretryck), tvingas syret bort från blodet och in i cellen så att tryckutjämning uppstår.

Vid överandning ökar syretrycket först i lungorna, därefter i blodet och slutligen i cellerna och organen, som alltså får mer syre än de behöver. Syreöverskottet leder till problem i cellens mitokondrier.

För mycket syre ökar fria radikaler och inflammationer

Vi kan jämföra med vad som händer om vi äter mer kalorier än vad vi gör av med. Kroppen lagrar då överskottet i våra fettceller, eller hur. Det är en naturlig process som under årtusenden säkerställt vår överlevnad. Genom att lagra fett när tillgången på mat varit god har vi kunnat klara oss under till exempel en lång vinter när det var svårare att finna mat.

Samma princip gäller om vi har ett överskott på syre, dvs mer syre än vad vi behöver för att möta vårt energibehov. Istället för att bidra till att mer energi tillverkas i mitokondrierna så omvandlas en del av syret till fria syreradikaler. Fria radikaler är inte negativt i sig, då det till exempel används av immunförsvaret för att skapa inflammationer avsedda att ta hand om bakterier och andra inkräktare.

Problemet uppstår när vi producerar för många fria radikaler och därmed får för mycket inflammationer. Inflammations-reaktionen i vår kropp kan liknas vid när metall rostar, eller när äpplets fruktkött blir brunt då vi tar en tugga i det och låter det ligga en stund så att det exponeras för syre.

En effekt av överandning är alltså att vi får för mycket syre, vilket ökar inflammationerna och gör att vi ”rostar” inifrån. Den andra effekten, som vi nämnt tidigare, att vi får för litet syre på grund av ett för lågt koldioxidtryck, vilket minskar energiproduktionen och gör att cellerna och organen inte kan utföra lika mycket arbete, kan samexistera så att vissa delar av kroppen får syrebrist medan andra delar får överskott på syre.

4. Hjärnan skickar felaktig information till sköldkörteln

Hypotalamus i hjärnan samlar in information om vad som pågår i och utanför kroppen och skickar därefter ut signaler för att ge en lämplig respons på denna inkommande stimuli. En av dessa signalvägar går till hypofysen, vilken i sin tur styr sköldkörteln. För att hypotalamus ska kunna skicka ut lämpliga signaler behöver den ett bra beslutsunderlag.

Om vi ska gå över gatan på en trafikerad väg samtidigt som vi håller för öronen och blundar så stänger vi av viktig input och det är lätt att förstå att det är svårare att fatta kloka beslut på detta magra beslutsunderlag.

Den viktigaste nerven för att hjärnan ska få ett bra beslutsunderlag inifrån kroppen är vagusnerven. Namnet vagus kommer från latinets vandrare, och vagusnerven kallas ofta för den vandrande nerven. Det är vår största nerv som ”vandrar runt i kroppen” och är förbunden med i princip samtliga organ, förutom binjurarna där våra stresshormoner tillverkas.

Medveten Andning aktiverar vagusnerven

Då 90% av informationen i vagusnerven färdas från organen till hjärnan är dess viktigaste uppgift att hjälpa hjärnan förstå vad som pågår i kroppen så att en lämplig respons kan utformas.

Vagusnerven fungerar som bäst när vi befinner oss i lugn och ro och det effektivaste sättet att aktivera vagusnerven, dvs öka mängden information som går från organen till hjärnan, är genom att lugna ned vår andning och andas medvetet – lågt, litet, långsamt och rytmiskt in och ut genom näsan. När vi har en försämrad andning ökar alltså risken att hypotalamus får ett magert beslutsunderlag och instruktionerna till hypofysen och sköldkörteln blir därmed felaktiga.

Ytterligare ett samband är att vagusnerven styr de muskler som omger sköldkörteln. Studier visar att aktivering av vagusnerven ökar blodflödet till körteln. Eftersom sköldkörteln utsöndrar hormoner direkt i blodet är ett bra blodflöde en förutsättning för att körteln ska kunna utföra sitt jobb.

5. För mycket adrenalin och kamp/flykt

Hos en del människor är sköldkörteln överaktiv, dvs ämnesomsättningen är för hög. En tänkbar anledning är för mycket stress och höga nivåer av adrenalin under lång tid. HPA-axeln kallas den breda signalvägen som går mellan hypotalamus-hypofys-binjurar (HPA kommer från de engelska namnen: Hypothalamus-Pituitary-Adrenal).

Mängder av studier visar hur ökade nivåer av adrenalin över tiden påverkar hypotalamus och hypofys negativt. Eftersom hypofysen styr sköldkörteln blir det en dominoeffekt där stressen även har en negativ påverkan på sköldkörteln, som återigen får felaktig information från hjärnan.

Utifrån ett andningsperspektiv är detta intressant. I en studie hyperventilerade deltagarna i 20 minuter, vilket innebar att koldioxidtrycket i kroppen halverades. Det ledde till att adrenalinnivåerna ökade med hela 360%.

När man gjorde om samma sak, men denna gången hyperventilerade deltagarna luft som innehöll 5% koldioxid, dvs ca 100 gånger mer än normalt, blev koldioxidtrycket oförändrat. Det intressanta var att även adrenalinnivåerna var oförändrade. Slutsatsen blir alltså att när koldioxidtrycket sjunker så går adrenalinnivåerna i den andra riktningen, med andra ord ett lågt koldioxidtryck aktiverar vårt stressystem.

Om vi befinner oss i kamp/flykt och lever vårt liv på ”adrenalin-energi” så ökar binjurarna över tiden i storlek för att för att möta den ökade efterfrågan. Det är dock inte långsiktigt hållbart och binjurarna blir till slut utmattade och adrenalin-produktionen minskar. Vi har då förflyttat oss från kamp/flykt och hamnat i ett frys-tillstånd där energin är låg och återhämtningen efter aktivitet är lång. Sköldkörteln gör samma resa där den går från att vara överaktiv till att istället bli underaktiv och vi känner oss utmattade.

6. Obearbetad mental och känslomässig stress (trauman)

Det kanske viktigaste av allt, och som generellt bidrar till väldigt många hälsoproblem, är att vi har varit med om olika typer av mental och känslomässig stress (trauman) som vi inte haft förmåga att bearbeta, förlåta, acceptera eller läka.

De flesta människor kan bekräfta att ett halvår, ett år, två år eller tre år innan någon sjukdom bröt ut så var man med om någonting som satte djupa spår. Det kan vara allt från en bilolycka, misshandel, otrohet, arbetslöshet, ens barn blir orättvist behandlat, till en nära anhörigs död osv.

Generellt är vi i vårt samhälle inte särskilt duktiga på att bearbeta jobbiga känslor. Istället för att tillåta oss att sörja, gråta, bli arga, besvikna så tar vi till alkohol, tv, spel, mat, träning, jobb m.m. för att slippa konfrontera det som ständigt dyker upp i våra tankar. Men denna flykt innebär ju inte att vi blir av med det jobbiga, tvärtom – vi begraver det inom oss eller håller kvar det och det blir till en stor energitjuv som vi hela tiden bär omkring på.

Andningen är en direkt spegling av vår inre stress

När vi är med om något jobbigt så pumpar adrenalinet ut i kroppen för att göra oss redo att springa bort från en fara eller försvara oss. Denna stenåldersreaktion är dock inte ändamålsenlig när vi sitter på en kontorsstol och stressen består av ett jobbigt mejl eller en skällande kund på telefonen.

Vi tar varken till kamp eller flykt utan sitter bara kvar på kontorsstolen och tänker elaka tankar eller suckar uppgivet. Mental eller känslomässig stress som inte åtföljs av fysisk aktivitet eller rytmisk och låg diafragma-andning byggs upp i kroppen och orsakar förr eller senare stor skada.

Även andningen förändras vid mental och känslomässig stress. Jobbiga känslor har ofta sitt säte i magtrakten, vilket vi alla kan bekräfta då vi blivit oroliga i magen och behövt gå på toaletten när vi ska göra något som stressar oss.

Om vi tidigare under människans historia sprang ifrån tigrar och andra faror genom att lägga benen på ryggen springer vi idag i stor utsträckning ifrån vår stress och våra rädslor genom att flytta upp andningen i bröstet. Då slipper vi visserligen konfrontera stressen och oron, men som vi sett ger denna försämrade andning en rad andra negativa konsekvenser.

Vad kan jag göra för att hjälpa min sköldkörtel

Här följer några enkla tips på vad du kan göra för att hjälpa din sköldkörtel:

• Fysisk aktivitet med stängd mun. Vid fysisk aktivitet så ökar ämnesomsättningen och följaktligen tillverkningen av koldioxid. Genom att stänga munnen och bara andas genom näsan så saktar andningen ned och utflödet av koldioxid minskar. Fysisk aktivitet med stängd mun är det optimala sättet att öka koldioxidtrycket i kroppen. Vidare är det bra att göra övningar som minskar spänningar i nacke och hals så att blodet lättare kan flyta fram i halsen och nå fram till sköldkörteln. Även här är det lämpligt att munnen är stängd.
• Humma. När vi hummar, dvs stänger munnen och låter tungan mjukt vila uppe i gommen samtidigt som vi gör ett hummande ljud, ökar luftcirkulationen i de övre luftvägarna markant. Vidare ökar tillverkningen av det luftburna hormonet NO. Det tillverkas i näsans bihålor och enligt studier på Karolinska blir ökningen hela 1 500-2 000%. NO vidgar både luftvägar och blodkärl i halsen, vilket stimulerar sköldkörteln. Samtidigt som man hummar kan man också massera området i halsen för att ytterligare öka cirkulation.
• Andningsankare. Andningsankaret innebär fokus på en längre utandning än inandning samtidigt som du föreställer dig ett ankare som sjunker lägre och lägre ned i magen. Andningen blir låg, långsam, litet och rytmiskt och är in och ut genom näsan och vi återställer balans mellan syre och koldioxid. Ofta ställer vi för höga krav på oss själva vilket gör att vi spänner oss och hamnar i ökad utsträckning i kamp/flykt. När vi använder andningsankaret kan det hjälpa oss att sänka kraven och i högre utsträckning acceptera det som sker så kan vi slappna av och istället aktivera vårt lugn- och ro-system. Andningsankaret aktiverar också vagusnerven vilket stimulerar blodflödet till sköldkörteln.
• Tejpa munnen på natten. Munandning gör att kall och torr luft full av bakterier och partiklar kommer ned i luftvägarna. Det ger upphov till irriterade, inflammerade och svullna luftvägar. Det är tänkbart att detta även påverkar sköldkörteln negativt. På dagtid bör vi sträva efter att ha munnen stängd så mycket som möjligt då näsandning gör att luften värms, fuktas och rensas från bakterier, vilket minskar irritationen och svullnaden i luftvägarna. På nattetid kan man tejpa munnen för att säkerställa att munnen är stängd så att andningen bara sker in och ut genom näsan.
• Relaxator andningstränare. Ett utmärkt hjälpmedel för att åstadkomma en lugn, låg, rytmisk, långsam och avslappnad andning är att använda Relaxator andningstränare. Den ger ett ställbart motstånd på utandning, vilket skapar en längre utandning som är nyckeln till en lugn och långsam andning.