Nära koppling mellan PMS och försämrad andning

2 jan. 2024

Har du PMS-besvär? Menssmärtor, kramper? Humörsvängningar – gråter utan anledning, lättretlig, arg, nedstämd, deprimerad, likgiltig, asocial? Låg självkänsla? Stresskänslig? Sömnbesvär? Viktökning? Trötthet? Svårt att koncentrera dig? Andnöd? Har du isåfall någon gång reflekterat över hur du andas när du upplever PMS-besvären? Det finns nämligen en nära koppling mellan försämrad andning och problem i samband med menstruation.

År 1931 publicerade gynekologen Robert T. Frank, en amerikansk gynekolog från New York, en artikel som fick stort genomslag – Hormoner orsakar premenstruella spänningar (ref 1). I artikeln lägger Frank fram hypotesen att de olika symtom som uppstår innan menstruation har sin grund i ökade spänningar. Spänningarna, menade han, har sitt ursprung i ökad vätskeansamling i kroppen som orsakas av för höga nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen.

Symtomen inkluderade spänningar, huvudvärk, svullnader i ansikte, händer och fötter, astma, epilepsi och vad Frank refererar till som tokiga handlingar.

Uttrycket PMS myntades 1953

De engelska läkarna Katharina Dalton och Raymond Greene byggde vidare på Frank’s tankegångar i artikeln – Premenstruellt syndrom som publicerades 1953 i British Medical Journal (ref 2). Dalton’s intresse väcktes när hon noterade att hennes hälsoproblem sammanföll med menstruationscyklen och när hon behandlat närmare 70 kvinnor med liknande symtom, kontaktade hon Greene, som studerade ytterligare 16 kvinnor.

Totalt studerade och behandlade de 84 kvinnor och i artikeln definierar de PMS som ett kluster av symtom vilket inkluderar uppblåst mage, smärta i bröstet, migrän, trötthet, astma, oro, depression och irritation.

Medan Frank ansåg att nivåerna av östrogen var för höga, menade Dalton och Green att grundorsaken till PMS-problemen var att nivåerna av progesteron som var för låga. Det är tänkbart att de båda hade rätt och att obalanser i östrogen- och progesteron-nivåer kan te sig olika från person till person.

Progesteron påverkar andningen

Hormonet progesteron påverkar andningen. Dag 15–28 i menstruationscykeln är progesteronnivån vanligtvis högre (ref 4). Hög progesteronnivå ökar andningen och därmed utflödet av koldioxid. Cirka en vecka efter ägglossning och några dagar framåt är koldioxidnivåerna som lägst.

Sänkningen kan bidra till PMS-problem, då lägre koldioxidhalt är associerat med sämre syresättning av kroppen. Om dessutom koldioxidhalten, på grund av en stressad andning, är lägre än normalt redan vid ägglossning ger ökade progesteronnivåer ännu lägre koldioxidnivåer.

Vanligtvis mår kvinnan som allra bäst dag 1–14 i menstruationscykeln, vilket sammanfaller med att koldioxidhalten i blodet då är som högst (och progesteron-nivåerna som lägst). Den sista veckan i cykeln är vanligtvis värst. Då är också koldioxidhalten som lägst (och progesteron-nivåerna som högst). I denna artikeln kan du läsa om de vanligaste orsakerna till att kvinnor är i riskzonen att utveckla försämrade andningsvanor >>.

Låt oss titta närmare på hur försämrade andningsvanor kan ligga bakom de sju vanligaste problemen som uppstår i samband med menstruation:

1) Stress och koncentrationssvårigheter

Trots att hjärnan och nervsystemet bara utgör två procent av kroppsvikten använder de hela 20 procent av det syre vi förbrukar. Om vi har en försämrad andning ger det brist på syre i kroppen. Vår hjärna är då det organ som lider allra mest. När tillgången på syre är begränsad kommer hjärnan att arbeta lite långsammare.

Hyperventilering är en naturlig reaktion på stress och innebär att man andas snabbt, problemet uppstår när denna stressrespons aktiveras i vila, då blir andningen snabbare än vår kropps behov.

Mycket av den stress vi upplever i vårt dagliga liv åtföljs inte av någon fysisk aktivitet och därför är det väldigt vanligt att vi har en låggradig form av hyperventilering, som visserligen inte ger lika dramatisk skillnad som på bilden nedan, men när överandningen upprepas timme efter timme, dag efter dag, får det över tiden stora negativa konsekvenser på hjärnans förmåga att arbeta.

Bilden till vänster visar hjärnaktiviteten vid vanlig andning och bilden till höger efter en minuts hyperventilering. Ju mer färgglatt, rött, gult, grönt – desto mer aktivitet. Efter en minuts hyperventilering har aktiviteten i hjärnan minskat kraftigt på grund av att hyperventileringen ger syrebrist.

2) Astma

Det har länge varit känt att hos personer som lider av astma är det vanligt att problemen förvärras strax innan menstruationen. Studier har visat att upp upp till 40% av kvinnor med astma påverkas av premenstruell astma. Då resultaten varierat en del, beroende på olika tillvägagångssätt och definition av astma, så behövs dock fler och större studier för att få mer klarhet i hur vanligt det är.

Astma innebär svårigheter att andas på grund av trånga luftvägar som begränsar flödet av luft till och från lungorna. Då det finns en nära koppling mellan astma och försämrade andningsvanor styrker det tesen att andningen är försämrad även vid PMS-besvär. Såväl studier som mängder av anekdotiska berättelser visar att förbättrade andningsvanor utgör ett effektivt alternativ eller komplement till astmamediciner, vilket du kan läsa mer om i denna artikeln – Förbättra din andning – Förbättra din astma >>

Så här säger man i en studie (ref 6): Efter att ha studerat tre svåra återkommande fall av astma som förvärrades i samband med menstruation, genomförde vi en studie bland kvinnor med astma där vi frågade om relationen mellan astma och menstruationscykeln. Av 57 kvinnor med astma, hade 19 (33%) en kraftig försämring av astma-symtomen i samband med menstruation, såsom andnöd, väsande och tät i bröstet.

I den här studien kommer författaren fram till liknande slutsatser (ref 7): 102 kvinnliga astmatiker svarade på ett frågeformulär angående sambandet mellan deras astma och menstruationscykeln. 36 av dem angav att astman försämrades precis innan eller i samband med mensen. Dagliga PEF-mätningar (Peak Expiratory Flow Rate) uppvisade en markant minskning i samband med menstruation hos gruppen som upplevde försämringar jämfört med de som var opåverkade.

3) Humörsvängningar

Vad händer när vi blir rädda, oroliga? ”Hjälp en tiger”, ”Aaah, ett jobbigt sms”. Vi drar efter andan, eller hur! De känslor av rädsla vi upplever hos tandläkaren, på sjukhuset när vi ska få en spruta eller när vi ser en spindel gör ofta att vi drar efter andan, spänner oss och andningen ”fastnar”. Uttrycket ”Nu är faran över, nu kan vi andas ut” är ett exempel på det.

Eller om vi ska hålla tal på ett bröllop och är litet oroliga, så blir vi spända och andas snabbare och högre uppe i bröstet. Obehagliga känslor har ofta sitt centrum i magtrakten, vilket uttryck som ”fjärilar i magen” bekräftar.

När vi flyttar upp andningen i bröstet är det som att vi springer ifrån våra rädslor. Då minskar rörelsen i diafragman, vår viktigaste andningsmuskel, vilket ger obehagskänslorna möjlighet att växa till sig och bli allt större. När detta sammanfaller med låga koldioxidnivåer kan tillvaron upplevs som ”hela havet stormar” där humöret svänger kraftigt.

Ett bra exempel på koldioxidens stora påverkan på vår syresättning är vid panikångest och flygrädsla. Då är det vanligt att man får en påse att andas in genom, så att man återandas en del av utandningsluften.

Utandningsluften innehåller mycket koldioxid och när vi återandas en del av denna luft så höjs naturligt nog koldioxid-nivåerna i kroppen och personen med panikångest eller flygrädsla blir lugnare. Det fungerar i princip alltid då koldioxid är kroppens naturliga nedlugnande medel.

4) Mensvärk och migrän

Koldioxid har en vidgande och avslappnande effekt på den glatta muskulaturen som bland annat finns i blodkärl, luftvägar, magsäck, tarmar och livmoder. Som nämnts tidigare ger en försämrad andning ofta upphov till lägre nivåer av koldioxid. Det kan då bidra till mensvärk som innebär att muskelkramper uppstår i livmodern.

Med vår andning kan vi antingen förstärka eller förminska smärtan. När vi spänner oss ökar smärtan. Ett uttryck som används i samband med förlossning är ”rädd–spänd–smärta”-cykeln. Kvinnan som ska föda är orolig för förlossningen och blir spänd. En spänd kropp gör att smärtan ökar.

När vi andas ytligt högt uppe i bröstet överanvänder vi andningsmuskler i bröst, nacke och axlar. Det är också vanligt att vi har en kort, forcerad utandning. Utandning är normalt en passiv process där inga andningsmuskler är aktiva. Dessa muskler är inte gjorda för att vara konstant aktiva och att överanvända dem gör att de lätt blir spända, och bidrar då till det vanliga problemet med spända axlar och nacke.

Eftersom bröstkorgen sitter ihop med ryggraden kan spänningarna också föras vidare till ryggen och bidra till ryggsmärtor. Vidare fortsätter nackmusklerna upp i huvudet, vilket gör att stela nackmuskler kan ge upphov till spänningshuvudvärk och migrän. Läs mer i artikeln Din andning – ett kraftfullt verktyg vid smärtlindring.

5) Andnöd

Andnöd innebär att andningen gradvis har försämrats, så pass att det blir svårt att andas och man upplever andnöd. Här är ett inlägg på den amerikanska siten MedHelp ”Shortness of breath during menstrual cycle”.

Inlägget har över 100 svar där den stora merparten av svaren bekräftar att de upplever andnöd i samband med menstruation och uttrycker frustration över att de inte hittat någon som kan hjälpa dem. Några utdrag:

– I too experience shortness of breath and I also get weak and dizzy. I am an athlete (did a half ironman last year) and nearly pass out walking up one flight of stairs during my period, am actually finding typing this tiring. Would really like help with this if anyone has an answer, get no joy from the Dr.

– I have the exact same thing! I also get shoulder pain on the left side if I work out during this time. I have had this happen every month just after ovulation for the past 10 years. Very frustrating because, like all of you, my dr. thinks I am crazy. It lasts for about 3-4 days and then I feel much better.

– OMG! I’m not alone! I have been suffering from breathing difficulties for over 4 years now that feel like I just cannot get enough air. I try to make myself yawn to feel ‘satisfied’. Doctors say my lungs are fine, no asthma. When I finally started realizing that the breathing difficulties came with my period I told various doctors and they just look at me like I’m crazy. But now I know I’m not crazy! It can last up to a week and can be very intense usually during, but sometimes right before my cycle. Then it goes away..for about 20 days, until the next cycle.

6) Viktuppgång

Att förbättra sin andning är ett enkelt och ofta förbisett sätt att både öka fettförbränningen och förbättra matsmältningen och därmed gå ned i vikt. Vid omvandling av näring till energi består näringen i huvudsak av fett och socker.

Syre måste finnas tillgängligt för att fett överhuvudtaget ska kunna förbrännas. Vid en ineffektiv andning når inte lika mycket syre når fram till cellerna. Ju sämre andning desto mer stänger vi dörren till våra fettreserver.

När vi inte har full tillgång till våra fettreserver tvingas vi använda en större andel kolhydrater än normalt. När vi överanvänder socker som bränsle tar den förhållandevis lilla mängden kolhydrater som lagras i kroppen slut snabbare än tänkt och vi upplever sockersug.

Vidare ger en låg diafragma-andning massage åt magsäck, lever och tarmar vid varje andetag, medan en ytlig andning inte ger denna stimulans och vi får svårare att smälta maten vi äter. Mer information hittar du i artikeln – Öka din fettförbränning med andningsträning >>

7) Hormonobalans

Idag är det vanligt att kvinnor är östrogendominanta, vilket innebär för låga nivåer av progesteron och för höga nivåer av östrogen. Vid stress ökar produktionen av stresshormonet kortisol. Då kortisol och progesteron tävlar om samma resurser minskar följaktligen progesteron-nivåerna. Vi kan likna det vid en kvinna som befinner sig i en krigszon och därmed är under stor stress. Då prioriteras logiskt nog överlevnad framför fortplantning.

En annan faktor som bidrar till lägre nivåer av progesteron är p-piller. De innehåller syntetiskt progesteron (gestagen) som inte fungerar på samma sätt i kroppen som naturligt progesteron.

Östrogen är ett tillväxthormon som ges till nötkreatur för att de ska växa snabbare och producera mer mjölk. Så när vi äter nötkött och mjölkprodukter får vi i oss östrogen. Vidare finns det bisfenol A i många plaster. Bisfenol A är ett av världens mest producerade kemikalier och då det liknar östrogen uppstår det problem i kroppen när vi exponeras för detta ämne.

Bisfenol A påträffas i nästan alla urin- och blodprover från människor, vilket tyder på att vi hela tiden får i oss detta ämne. Det sker främst genom mat och dryck som varit i kontakt med polykarbonatplast eller epoxi eftersom rester av bisfenol A kan läcka från materialen.

För låga nivåer av progesteron och för höga nivåer av östrogen är en tänkbar anledning till att bioidentisk progesteronkräm hjälper många kvinnor. Att förbättra sin andning för att minska stress och därmed öka produktionen av progesteron är också ett kraftfullt verktyg för att få balans mellan östrogen och progesteron.

Vad du kan göra själv

Få av oss föds med försämrade andningsvanor utan det är något vi lägger oss till med i takt med att vi växer upp och blir äldre. Den goda nyheten är att vi är inte dömda till livslångt lidande och elände om vi har en andning med förbättringspotential.

Det går nämligen alldeles utmärkt att träna upp sin andning, precis som vi kan träna upp vår kondition genom att börja springa, eller vår styrka genom att gå på gym. Några saker du kan göra själv:

Svara på de 20 frågorna i Andnings- och hälsoindex. Svara på frågorna för att få en uppfattning om dina andningsvanor. Bli inte förvånad om resultaten visar att du har en andning med stor förbättringspotential.
28-dagars Andningsträning. Följ träningsprogrammet under fyra veckor för att ta dina andningsvanor till nästa nivå.
Sov med tejpad mun på natten. Munandning i vila innebär överandning och syrebrist vilket ger ett stressat nervsystem och sämre djupsömn. När vi börjar sova med stängd mun förbättras vår syresättning och hjärnan blir lugnare och sömnen blir djupare.
Relaxator Andningstränare. Relaxatorn är ett utmärkt verktyg för att hjälpa dig till en långsammare, lägre och mer rytmisk andning.
Fysisk aktivitet med stängd mun. Vår kropp är skapad för rörelse och att röra på oss samtidigt som munnen är stängd är ett mycket effektivt sätt att öka kroppens nivåer av koldioxid och därmed syresätta kroppen maximalt.

Denna artikel baseras på boken Medveten Andning.

Artiklar och vetenskapliga studier

1) Studie: Hormoner orsakar premenstruella spänningar

Titel	The Hormonal Causes of Premenstrual Tension
Tidskrift	Arch NeurPsych. 1931;26(5):1053-1057
Författare	Robert T. Frank
Sammanfattning	My attention has been increasingly directed to a large group of women who are handicapped by premenstrual disturbances of manifold nature. It is well known that normal women suffer varying degrees of discomfort preceding the onset of menstruation. Employers of labor take cognizance of this fact and make provision for the temporary care of their employees. These minor disturbances include increased fatigability, irritability, lack of concentration and attacks of pain. In another group of patients, the symptoms complained of are of sufficient gravity to require rest in bed for one or two days. In this group, particularly, pain plays the predominant rôle. There is still another class of patients in whom grave systemic disorders manifest themselves predominantly during the premenstrual period. REPORT OF CASES Case 1. —A young, unmarried woman suffered from frequent convulsive attacks, which later occurred exclusively within ten days preceding menstruation. Neurologic investigation resulted in a diagnosis....

2) Studie: Premenstruella syndromet

Titel	The Premenstrual Syndrome
Tidskrift	Br Med J. 1953 May 9; 1(4818): 1007–1014 - länk till fulltext
Författare	Raymond Greene and Katharina Dalton
Sammanfattning	Not available.

3) Artikel: "The Premenstrual Syndrome" (1953), by Raymond Greene and Katharina Dalton

Titel	"The Premenstrual Syndrome" (1953), by Raymond Greene and Katharina Dalton
Tidskrift	The Embryo Project Encyclopedia, 2017-06-23 - länk till artikeln
Författare	Bianca E. Zietal
Sammanfattning	In 1953, Raymond Greene and Katharina Dalton, who were doctors in the UK, published "The Premenstrual Syndrome" in the British Medical Journal. In their article, Dalton and Greene established the term premenstrual syndrome (PMS). The authors defined PMS as a cluster of symptoms that include bloating, breast pain, migraine-headache, fatigue, anxiety, depression, and irritability. The article states that the symptoms begin one to two weeks before menstruation during the luteal phase of the menstrual cycle, and they disappear upon the onset of the menstrual period. Menstruation is the monthly series of changes a woman's body undergoes in preparation for the possibility of pregnancy. Dalton and Greene described how progesterone affected women during different phases of their menstrual cycles. The paper convinced many about the phenomenon of PMS, and docotors and scientists adopted Dalton's and Green's term. The paper furthered research about the role of hormones in physiology and of conditions linked to the reproductive system. Dalton was a general physician in London, UK. Dalton had been investigating the monthly recurring symptoms associated with menstruation by reflecting on her own experiences and on those of her patients. In 1948, Dalton noticed that several of her patients had complained of recurring monthly ailments, such as headaches and asthma attacks that she linked to her own experiences with monthly migraine headaches. Dalton recognized that she experienced headaches more frequently at regular intervals across months, but not when she had been pregnant. She hypothesized that the monthly pattern of her symptoms, and those of her patients, were related to the menstrual cycle. Dalton contacted her former teacher Greene for help. Greene worked in Hampstead, UK, where he studied human hormones. By the late 1940s, Greene had begun to study human sex hormones. While Dalton had treated close to 70 women with similar symptoms, once she contacted Greene, he studied another 16 women. In all, they studied 84 women. They presented the results of their clinical observations in their 1953 paper, in which they said their concept of PMS was more robust than Robert Frank's 1931 concept of premenstrual tension. The article has six sections. After a brief introduction, the authors discuss the literature on the subject of pre-menstrual related symptoms. The following section features the study the authors conducted on eighty-four cases of women with premenstrual syndrome, including the authors' methods and findings. Next, the authors discuss the effects pregnancy and childbirth have on PMS. The following section discusses an opposing theory of water retention. Finally, Dalton and Greene conclude with a summary of PMS symptomology and the treatments for the syndrome available at that time.

4) Genomgång: Sexhormoner och andning

Titel	Sex Steroidal Hormones and Respiratory Control - länk till fulltext
Tidskrift	Respir Physiol Neurobiol. 2008 Dec 10;164(1-2):213-21. doi: 10.1016/j.resp.2008.06.006
Författare	Behan M, Wenninger JM
Sammanfattning	There is a growing public awareness that sex hormones can have an impact on a variety of physiological processes. Yet, despite almost a century of research, we still do not have a clear picture as to the effects of sex hormones on the regulation of breathing. Considerable data has accumulated showing that estrogen, progesterone and testosterone can influence respiratory function in animals and humans. Several disorders of breathing such as obstructive sleep apnea (OSA) and sudden infant death syndrome (SIDS) show clear sex differences in their prevalence, lending weight to the importance of sex hormones in respiratory control. This review focuses on questions such as: how early do sex hormones influence breathing? Which is the most effective? Where do sex hormones exert their effects? What mechanisms are involved? Are there age-associated changes? A clearer understanding of how sex hormones influence the control of breathing could enable sex- and age-specific therapeutic interventions for diseases of the respiratory control system.

5) Studie: Progesteron påverkar andningen

Titel	Central neural mechanisms of progesterone action: application to the respiratory system.
Tidskrift	J Appl Physiol (1985). 1992 Aug;73(2):393-404.
Författare	Bayliss DA, Millhorn DE.
Sammanfattning	Around the turn of the century, it was recognized that women hyperventilate during the luteal phase of the menstrual cycle and during pregnancy. Although a causative role for the steroid hormone progesterone in this hyperventilation was suggested as early as the 1940s, there has been no clear indication as to the mechanism by which it produces its respiratory effects. In contrast, much mechanistic information has been obtained over the same period about a different effect of progesterone, i.e., the facilitation of reproductive behaviors. In this case, the bulk of the evidence supports the hypothesis that progesterone acts via a genomic mechanism with characteristics not unlike those predicted by classic models for steroid hormone action. We recently, therefore, undertook a series of experiments to test predictions of those same models with reference to the respiratory effects of progesterone. Here we highlight the results of those studies; as background to and precedent for our experiments, we briefly review previous work in which effects of progesterone on respiration and reproductive behaviors have been studied. Our results indicate that the respiratory response to progesterone is mediated at hypothalamic sites through an estrogen- (E2) dependent progesterone receptor- (PR) mediated mechanism requiring RNA and protein synthesis, i.e., gene expression. The E2 dependence of the respiratory response to progesterone is likely a consequence of the demonstrated induction of PR mRNA and PR in hypothalamic neurons by E2. In short, we found that neural mechanisms underlying the stimulation of respiration by progesterone were similar to those mediating its reproductive effects.

6) Studie: Förekomsten av astma i relation till menstruationscykeln

Titel	Morbidity in asthma in relation to the menstrual cycle
Tidskrift	J Allergy Clin Immunol. 1986 Jan;77(1 Pt 1):87-94
Författare	Eliasson O, Scherzer HH, DeGraff AC Jr
Sammanfattning	After observing three cases of severe recurrent exacerbations of asthma in relation to menstruation, we conducted a survey among women with asthma inquiring about the relationship of asthma symptoms to the menstrual cycle. Of 57 women with asthma, 19 (33%) had significant worsening (p = 0.006) of total pulmonary symptom scores during either the premenstrual period, the menstrual period, or both with maximum increase in dyspnea, wheezing, and chest tightness during the premenstrual period (p = 0.002). The other 38 (66%) women noted no such changes in their asthma. Logistic regression analysis comparing women with and without worsening of their asthma around menstruation revealed that the former group reported significantly more severe wheezing in general (p less than 0.05) and also more severe pulmonary symptoms during the premenstrual period (p less than 0.05). Of the women whose asthma was affected by menses, 13 (68%) had been hospitalized for asthma but only 10 (26%) of the women who were unaffected (p = 0.002). Both dysmenorrhea scores and premenstrual syndrome scores correlated significantly with baseline pulmonary symptom scores in the premenstrual asthma group. It appears that asthma morbidity is affected by the menstrual cycle in a subgroup of women with asthma.

7) Studie: Astma varierar med menstruationscykeln

Titel	Asthma variation with menstruation
Tidskrift	Br J Dis Chest. 1981 Jul;75(3):306-8.
Författare	Hanley SP
Sammanfattning	One hundred and two female asthmatic patients responded to a questionnaire concerning the relationship between their asthma symptoms and the menstrual cycle. Thirty-six subjects stated that their asthma worsened just prior to or at the time of their menses. Daily monitoring of peak expiratory flow rate (PEFR) showed a significant reduction at the time of menstruation in those who worsened compared with those subjects who were unaffected. Cycle length was significantly shorter in the group who worsened but the duration of the menses was not significantly different.