Kvinnor i riskzonen utveckla försämrade andningsvanor

Anders Olsson Blogginlägg Leave a Comment

Försämrade andningsvanor är troligtvis en starkt bidragande orsak till att 90% av de som får diagnosen fibromyalgi och 75% av de som får diagnosen ME (kroniskt trötthetssyndrom) är kvinnor. Läs mer i artikeln Din andning – ett kraftfullt verktyg vid smärtlindring. Då åtta av tio som diagnosticerats med sköldkörtelproblem är kvinnor, är statistiken snarlik fibromyalgi och ME och andningen har troligtvis även hos denna grupp utrymme för förbättring. Läs mer i artikeln Försämrad andning kan ge sköldkörtelproblem.

Koldioxidtrycket viktigare än blodtrycket

Försämrade andningsvanor leder till lägre nivåer av koldioxid. Blodtrycket känner vi alla till. Det mäts i mmHg (millimeter kvicksilver) och ett normalt blodtryck anses ligga på 110–130/80. Koldioxidtrycket är dock inte lika välkänt, främst beroende på att det är krångligt att mäta. Ett optimalt koldioxidtryck ligger på mellan 40 och 45 mmHg och det är helt avgörande för att vi ska må bra. Anledningarna är flera, där de viktigaste är:

  • Styr andningen. Koldioxidtrycket styr, via pH, vår andning, kroppens viktigaste funktion. Ett lägre tryck gör att vi andas snabbare, och över tiden allt ytligare.
  • Vidgar blodkärlen. Ett optimalt koldioxidtryck håller blodkärlen öppna, då koldioxid har en vidgande effekt på blodkärlen. Brist på koldioxid försämrar cirkulationen och kan leda till högt eller lågt blodtryck.
  • Vidgar luftvägarna. Koldioxid vidgar luftvägar i lungor, hals och näsa. Att vi får trånga luftvägar och näsgångar och täppt näsa är logiskt då det är kroppens försvarsmekanism för att försöka behålla ett optimalt koldioxidtryck. Koldioxid tillverkas i kroppen och i princip all koldioxid lämnar kroppen via utandningen. Vid brist försöker kroppen minska utflödet genom att göra luftvägarna trängre.
  • Lugnar hjärnan. Vid panikångest och flygrädsla är det vanligt att man får en påse att andas in genom, så att man återandas en del av utandningsluften. Utandningsluften innehåller mycket koldioxid och när vi återandas en del av denna luft så höjs naturligt nog koldioxid-nivåerna i kroppen och personen med panikångest eller flygrädsla blir lugnare.

Varför kvinnor är i riskzonen att utveckla försämrade andningsvanor

Sex anledningar till varför kvinnor är i riskzonen att utveckla försämrade andningsvanor:

1. Menstruation. Utsöndringen av hormonet progesteron ökar i den andra delen av menstruationscykeln, dvs från ägglossning och fram till menstruation. Det kallas också lutealfasen.

I en studie från 2016, gjord av Godbole et. al, på 100 kvinnor i åldrarna 17-22 som gjordes under tre på varandra följande menstruationscykler, såg man en signifikant ökning av kroppsvikt, puls och andningsfrekvens.

I en annan studie från 1987, gjord av Bayliss et. al, där man gav extra progesteron till 30 katter kan man läsa – “Det är välkänt sedan 1900-talets början att kvinnor hyperventilerar under graviditet och under den andra delen av menstruationscykeln (lutealfasen).

Eftersom ökade nivåer av progesteron sammanfaller med ökad andning, har man föreslagit att det är progesteron som ligger bakom den ökade andningen. Detta stödjs av studier där man gett progesteron till män och till personer med andningsproblem. I vår studie på 30 katter drar vi samma slutsats – att det verkligen är de ökande nivåerna av progesteron som orsakar hyperventilering under lutealfasen och graviditet.

Gör vi någonting tillräckligt ofta så etablerar vi nya vanor. Detta gäller även för våra andningsvanor. Då progesteronet ger upphov till en ökad andning under menstruation och graviditet kan det på sikt leda till att en kvinnas andningsmönster förändras permanent.

2. Graviditet. När ägget blir befruktat och kvinnan är gravid bibehålls de höga progesteronnivåerna under hela graviditeten. Som vi kunde läsa ovan om menstruation leder de ökade nivåerna av progesteron till ökad andning.

I takt med att det växande fostret blir större tvingas också andningen upp i bröstet och det blir allt svårare att andas lågt och brett. Eftersom ytlig bröstandning är ett ineffektivt sätt att andas på, får vi kompensera genom att andas mer.

Av någon anledning har ett lågt koldixoidtryck i samband med graviditet inte fått den uppmärksamhet det förtjänar. I en artikel från 1986 “Maternal hyperventilation and the fetus” (hur barnet påverkas av en mamma som hyperventilerar), har Renate Huch, Universitetet i Zurich, sammanställt 14 studier som visar att gravida kvinnor hade ett genomsnittligt koldioxidtryck på endast ca 31 mmHg.

Då det är stor skillnad jämfört med ett normalt tryck på 40-45, är det tänkbart att dessa låga nivåer av koldioxid har ett samband med exempelvis svåra och utdragna förlossningar och förlossningsdepression.

FörfattareÅrKoldioxidtryck (Pco2) i mmHg
Andersen och Walker197031.9
Blechner et al196928.7
Boutourline och Young195630.9 (PAco2)
Cohen et al.197032.8
Derom196932.0
Friedberg198031.0
Lim et al.197627.3
MacRae och Palavradji196731.3
Milewski och Schumann197726.4
Rooth och Sjöstedt196230.8
Rossier och Hotz195333.2
Schlick et al.197730.5
Sjöstedt196232.1
Stojanov197233.6

3. In med magen. Att ha en stor mage anses av många indikera pondus, OM extrakilona sitter på en man. En mage som putar ut på en kvinna, däremot, är definitivt inget som anses passande.

Därför får många unga flickor från tidig ålder undermedvetet lära sig att dra in magen. Men detta gör att andningen tvingas upp i bröstet och den blir ytlig och snabb.

4. ”Duktig flicka”. Från tidig ålder sätter kvinnor ofta stor press på sig själva vilket har givit upphov till ”duktig flicka”-syndromet. När vi ständigt ska prestera tenderar vi att hålla andan allt oftare och ”glömmer” att andas ut. Eller så andas vi snabbt och ytligt.

5. Åtsittande bh. Att ha en tätt åtsittande bh kan göra det svårare att få till en låg och bred andning och följden blir även här en försämrad andning som hamnar högre uppe i bröstet.

6. Hormonobalans. Idag är det vanligt att kvinnor är östrogendominanta, vilket innebär för låga nivåer av progesteron och för höga nivåer av östrogen. Vid stress ökar produktionen av stresshormonet kortisol. Då kortisol och progesteron tävlar om samma resurser minskar följaktligen progesteron-nivåerna. P-piller bidrar också till lägre nivåer av progesteron. De innehåller syntetiskt progesteron (gestagen) som inte fungerar på samma sätt i kroppen som naturligt progesteron.

Östrogen är ett tillväxthormon som ges till nötkreatur för att de ska växa snabbare och producera mer mjölk. Så när vi äter nötkött och mjölkprodukter får vi i oss östrogen. Vidare finns det bisfenol A i många plaster. Bisfenol A liknar östrogen och vi får i oss detta ämne främst genom mat och dryck som varit i kontakt med plaster som läcker bisfenol A.

Denna artikel baseras på boken Medveten Andning.

Vetenskapliga studier

Studie på 100 kvinnor – progesteron och ökad andning

TitelEffect of female sex hormones on cardiorespiratory parameters
TidskriftJ Family Med Prim Care. 2016 Oct-Dec;5(4):822-824. doi: 10.4103/2249-4863.201148
FörfattareGodbole G1, Joshi AR1, Vaidya SM1
LänkarSammanfattningFulltext
SammanfattningINTRODUCTION:Female sex hormones, estrogen and progesterone regulate various phases of the menstrual cycle. Hormonal changes tend to affect various parameters of physical fitness. Maximum oxygen uptake (VO2 max) is a measure of aerobic power. This study was planned to assess effect of different phases of menstrual cycle on cardiorespiratory parameters like pulse rate, respiratory rate and VO2 max.

METHODS: 100 female medical students in the age group of 17-22 years were studied for three consecutive menstrual cycles. Weight, resting pulse rate, respiratory rate and VO2 max were measured during premenstrual phase (20th-25th day) and postmenstrual phase (5th to 10th day).

RESULTS:It was observed that there was a significant increase in body weight, pulse rate, and respiratory rate during premenstrual phase. There was a decrease in VO2 max during the premenstrual phase.

CONCLUSION:This study indicates that there is decreased cardio-respiratory efficiency during premenstrual phase.

Studie på 30 katter – injicering av progesteron ökar andning

TitelProgesterone stimulates respiration through a central nervous system steroid receptor-mediated mechanism in cat
TidskriftProc Natl Acad Sci U S A. 1987 Nov;84(21):7788-92.
FörfattareBayliss DA1, Millhorn DE, Gallman EA, Cidlowski JA.
LänkarSammanfattningFulltext
SammanfattningWe have examined the effect on respiration of the steroid hormone progesterone, administered either intravenously or directly into the medulla oblongata in anesthetized and paralyzed male and female cats. The carotid sinus and vagus nerves were cut, and end-tidal PCO2 and temperature were kept constant with servo-controllers.

Phrenic nerve activity was used to quantitate central respiratory activity. Repeated doses of progesterone (from 0.1 to 2.0 micrograms/kg, cumulative) caused a sustained (greater than 45 min) facilitation of phrenic nerve activity in female and male cats; however, the response was much more variable in females. Progesterone injected into the region of nucleus tractus solitarii, a respiratory-related area in the medulla oblongata, also caused a prolonged stimulation of respiration.

Progesterone administration at high concentration by both routes also caused a substantial hypotension. Identical i.v. doses of other classes of steroid hormones (17 beta-estradiol, testosterone, and cortisol) did not elicit the same respiratory effect. Pretreatment with RU 486, a progesterone-receptor antagonist, blocked the facilitatory effect of progesterone. We conclude that progesterone acts centrally through a steroid receptor-mediated mechanism to facilitate respiration.