Kvinnor i riskzonen utveckla försämrade andningsvanor

Anders Olsson Blogginlägg Kommentera

Försämrade andningsvanor är troligtvis en starkt bidragande orsak till att 90% av de som får diagnosen fibromyalgi och 75% av de som får diagnosen ME (kroniskt trötthetssyndrom) är kvinnor. Läs mer i artikeln Din andning – ett kraftfullt verktyg vid smärtlindring. Försämrade andningsvanor leder till lägre nivåer av koldioxid. Blodtrycket känner vi alla till. Det mäts i mmHg (millimeter kvicksilver) och ett normalt blodtryck anses ligga på 110–130/80.

Koldioxidtrycket viktigare

än blodtrycket

Koldioxidtrycket är dock inte lika välkänt, främst beroende på att det är krångligt att mäta. Ett optimalt koldioxidtryck ligger på mellan 40 och 45 mmHg och det är helt avgörande för att vi ska må bra. Anledningarna är flera, där de viktigaste är:

  • Styr andningen. Koldioxidtrycket styr, via pH, vår andning, kroppens viktigaste funktion. Ett lägre tryck gör att vi andas snabbare, och över tiden allt ytligare.
  • Vidgar blodkärlen. Ett optimalt koldioxidtryck håller blodkärlen öppna, då koldioxid har en vidgande effekt på blodkärlen. Brist på koldioxid försämrar cirkulationen och kan leda till högt eller lågt blodtryck.
  • Vidgar luftvägarna. Koldioxid vidgar luftvägar i lungor, hals och näsa. Att vi får trånga luftvägar och näsgångar och täppt näsa är logiskt då det är kroppens försvarsmekanism för att försöka behålla ett optimalt koldioxidtryck. Koldioxid tillverkas i kroppen och i princip all koldioxid lämnar kroppen via utandningen. Vid brist försöker kroppen minska utflödet genom att göra luftvägarna trängre.
  • Lugnar hjärnan. Vid panikångest och flygrädsla är det vanligt att man får en påse att andas in genom, så att man återandas en del av utandningsluften. Utandningsluften innehåller mycket koldioxid och när vi återandas en del av denna luft så höjs naturligt nog koldioxid-nivåerna i kroppen och personen med panikångest eller flygrädsla blir lugnare.

Varför kvinnor är i riskzonen

att utveckla försämrade andningsvanor

Sex anledningar till varför kvinnor är i riskzonen att utveckla försämrade andningsvanor:

1. Menstruation. Utsöndringen av hormonet progesteron ökar i den andra delen av menstruationscykeln, dvs från ägglossning och fram till menstruation. Det kallas också lutealfasen.

I en studie från 2016, gjord av Godbole et. al, på 100 kvinnor i åldrarna 17-22 som gjordes under tre på varandra följande menstruationscykler, såg man en signifikant ökning av kroppsvikt, puls och andningsfrekvens.

I en annan studie från 1987, gjord av Bayliss et. al, där man gav extra progesteron till 30 katter kan man läsa – ”Det är välkänt sedan 1900-talets början att kvinnor hyperventilerar under graviditet och under den andra delen av menstruationscykeln (lutealfasen).

Eftersom ökade nivåer av progesteron sammanfaller med ökad andning, har man föreslagit att det är progesteron som ligger bakom den ökade andningen. Detta stödjs av studier där man gett progesteron till män och till personer med andningsproblem. I vår studie på 30 katter drar vi samma slutsats – att det verkligen är de ökande nivåerna av progesteron som orsakar hyperventilering under lutealfasen och graviditet.”

Gör vi någonting tillräckligt ofta så etablerar vi nya vanor. Detta gäller även för våra andningsvanor. Då progesteronet ger upphov till en ökad andning under menstruation och graviditet kan det på sikt leda till att en kvinnas andningsmönster förändras permanent.

2. Graviditet. När ägget blir befruktat och kvinnan är gravid bibehålls de höga progesteronnivåerna under hela graviditeten. Som vi kunde läsa ovan om menstruation leder de ökade nivåerna av progesteron till ökad andning.

I takt med att det växande fostret blir större tvingas också andningen upp i bröstet och det blir allt svårare att andas lågt och brett. Eftersom ytlig bröstandning är ett ineffektivt sätt att andas på, får vi kompensera genom att andas mer.

Av någon anledning har ett lågt koldixoidtryck i samband med graviditet inte fått den uppmärksamhet det förtjänar. I en artikel från 1986 ”Maternal hyperventilation and the fetus” (hur barnet påverkas av en mamma som hyperventilerar), har Renate Huch, Universitetet i Zurich, sammanställt 14 studier som visar att gravida kvinnor hade ett genomsnittligt koldioxidtryck på endast ca 31 mmHg.

Då det är stor skillnad jämfört med ett normalt tryck på 40-45, är det tänkbart att dessa låga nivåer av koldioxid har ett samband med exempelvis svåra och utdragna förlossningar och förlossningsdepression.

Författare År Koldioxidtryck (Pco2) i mmHg
Andersen och Walker 1970 31.9
Blechner et al 1969 28.7
Boutourline och Young 1956 30.9 (PAco2)
Cohen et al. 1970 32.8
Derom 1969 32.0
Friedberg 1980 31.0
Lim et al. 1976 27.3
MacRae och Palavradji 1967 31.3
Milewski och Schumann 1977 26.4
Rooth och Sjöstedt 1962 30.8
Rossier och Hotz 1953 33.2
Schlick et al. 1977 30.5
Sjöstedt 1962 32.1
Stojanov 1972 33.6



3. In med magen. Att ha en stor mage anses av många indikera pondus, OM extrakilona sitter på en man. En mage som putar ut på en kvinna, däremot, är definitivt inget som anses passande.

Därför får många unga flickor från tidig ålder undermedvetet lära sig att dra in magen. Men detta gör att andningen tvingas upp i bröstet och den blir ytlig och snabb.



4. ”Duktig flicka”. Från tidig ålder sätter kvinnor ofta stor press på sig själva vilket har givit upphov till ”duktig flicka”-syndromet. När vi ständigt ska prestera tenderar vi att hålla andan allt oftare och ”glömmer” att andas ut. Eller så andas vi snabbt och ytligt.

5. Åtsittande bh. Att ha en tätt åtsittande bh kan göra det svårare att få till en låg och bred andning och följden blir även här en försämrad andning som hamnar högre uppe i bröstet.

6. Hormonobalans. Idag är det vanligt att kvinnor är östrogendominanta, vilket innebär för låga nivåer av progesteron och för höga nivåer av östrogen. Vid stress ökar produktionen av stresshormonet kortisol. Då kortisol och progesteron tävlar om samma resurser minskar följaktligen progesteron-nivåerna. P-piller bidrar också till lägre nivåer av progesteron. De innehåller syntetiskt progesteron (gestagen) som inte fungerar på samma sätt i kroppen som naturligt progesteron.

Östrogen är ett tillväxthormon som ges till nötkreatur för att de ska växa snabbare och producera mer mjölk. Så när vi äter nötkött och mjölkprodukter får vi i oss östrogen. Vidare finns det bisfenol A i många plaster. Bisfenol A liknar östrogen och vi får i oss detta ämne främst genom mat och dryck som varit i kontakt med plaster som läcker bisfenol A.

Vetenskapliga

studier

Denna artikel baseras på boken Medveten Andning.

Hur andas du? Gör vårt två minuters andningstest
Hur stressad är du? Gör vårt unika 3-minuters stresstest
Förbättra din andning nu - 28-dagars Medveten Andningsträning

Dela gärna denna sida

Om författaren
Profilbild

Anders Olsson

Facebook Twitter

Anders Olsson är föreläsare, utbildare och grundare av Medveten Andning och har skrivit boken med samma namn. Efter att i hela sitt liv haft en hjärna som gått på högvarv har han haft turen att stöta på verktyg som hjälpt honom slappna av och hitta sitt inre lugn. Det kraftfullaste av dessa verktyg har utan tvekan varit att förbättra andningen, vilket ledde till Anders beslut att bli världens främste expert inom andning. Det är snart 10 år sedan och sedan dess har han hjälp tiotusentals människor till en bättre hälsa och ökad livskvalité. Han är gästföreläsare på Arizona State University och har deltagit i en banbrytande andningsstudie på Stanford i USA. Anders vision är "Tillsammans förändrar vi världen, ett andetag i taget". Läs mer om Anders här >>