Vad är stress egentligen?

Vad är stress egentligen och hur påverkar det kroppens nerv- och hormonsystem? Den berömde stressforskaren Hans Seyle definierade stress som ”allt som tvingar en organism att anpassa sig till nya förutsättningar”.



  • Stress är när ambitionen är på nivå fem medan resurser och kunskap endast är på nivå fyra
  • Stress är när vi har en andning som inte speglar kroppens behov
  • Stress är när vi gör något under tidspress
  • Stress är när vi gör något läskigt som vi är rädda för, som tar oss utanför vår bekvämlighetszon
  • Stress är obearbetade känslor som sorg, rädsla och ilska
  • Stress är obalans mellan aktivitet och återhämtning
  • Stress är när vi är stillasittande, har dålig hållning och orörliga, stela och spända muskler
  • Stress är inre konflikter där vi tänker en sak, säger en annan sak, känner en tredje medan vår kropp tar oss i en fjärde riktning

Vår förmåga att hantera

stress är unik

Stress kan liknas vid för låga intäkter och för höga kostnader, där vi tar ut mer pengar från bankkontot än vad vi sätter in. Men stress är inte dåligt i sig, tvärtom är det nödvändigt då det tvingar oss att tänka i nya banor, utvecklas, lära nytt och få nya insikter.

Människans förmåga att hantera stress och anpassa sig är unik. Därför har vi kunnat sprida oss över hela planeten och leva och utvecklas under vitt skilda förutsättningar – som eskimåer i extrem kyla, ökennomader i extrem hetta och bergsfolk på flera tusen meters höjd.

Om stressen blir för stor och pågår för länge bryter den däremot ned våra resurser och förmågan att anpassa oss minskar. Vi blir då sårbara och risken för sjukdomar ökar.

Vad händer när vi aktiverar

stressresponsen?

Kroppen har två olika skyddssystem som båda är lika viktiga för överlevnad. Det ena är immunförsvaret, som skyddar oss från hot som uppstår innanför huden, exempelvis bakterier och virus. Det andra systemet mobiliserar försvar mot externa hot – HPA-axeln (Hypothalamus-Pituitary/hypofys-Adrenals/binjurar).

När hypotalamus i hjärnan uppfattar ett hot från omvärlden, aktiveras HPA-axeln genom att en signal skickas till hypofysen, som i sin tur skickar en signal till binjurarna om att det är dags att sätta igång kroppens kamp/flykt/frys-beteende.

Denna stressrespons ökar pulsen och omdirigerar blod från organen i mellangärdet till muskler i armar och ben så att vi ska kunna bekämpa eller fly från den upplevda faran.

Immunförsvaret fungerar

sämre

Externa hot har högre prioritet jämfört med interna hot, vilket gör att stressresponsen får immunförsvaret att gå ned på sparlåga. Det är därför som stresshormoner ges till en person som har fått organ inopererade, för att minska immunförsvarets aktivitet så att inte det främmande organet stöts bort.

Stress ökar

sockersug

Stressresponsen kräver mycket energi, men då det tar för lång tid att erhålla den via matsmältningen, förlitar vi oss på lagrad energi och följaktligen går matsmältningen ned på sparlåga. Då vi behöver energi snabbt vid stress, ökar levern produktionen av glukos, då socker är ett snabbare bränsle än fett.

När vi stressar kan det liknas vid att springa ett hundrameterslopp i full fart. Vi behöver energi snabbt (socker) och vi kroknar ganska snabbt eftersom energitillverkningen inte sker särskilt effektivt vid denna process. Om vi stressar mycket och därmed lever våra liv som om det vore en serie hundrameterslopp ökar sockersuget samtidigt som vår uthållighet är låg.

Stress aktiverar

överlevnadsfunktioner

Den del av nervsystemet som kontrollerar icke-viljestyrda funktioner, exempelvis muskler i blodkärl och luftvägar, hjärtslag och matsmältning, kallas det autonoma nervsystemet. Det är uppdelat i en sympatisk, aktiverande del och en parasympatisk, nedlugnande del.

Den sympatiska delen förbereder kroppen för ökad aktivitet och är aktiv vid kamp/flykt-respons. Den parasympatiska delen influerar till vila, återhämtning och att hushålla med energi.

Stress ger tunnelseende

och autopilot

Hög sympatisk aktivitet är som att köra på motorvägen i 130 kilometer i timmen. Vi har tunnelseende och reagerar i stor utsträckning instinktivt på det som sker. Vi hamnar lättare i konflikter och betraktar världen genom glasögon som gör att vi upplever den som hotande och känner rädsla och oro.

När jag krockade med ett rådjur häromåret hade jag ingen aning om att jag ställt mig på bromsen förrän jag gick ut ur bilen och noterade den fräna doften av bränt gummi. Min reaktion var automatisk och instinktiv.

Om vi i vårt dagliga liv opererar i huvudsak från sympatisk stimulering, kommer vi på samma sätt att i hög utsträckning reagera instinktivt på olika situationer. När dessa reaktioner repeteras skapar de till slut djupa vanor. Stress blir över tiden vårt vanemässiga sätt att hantera livets skeenden.


De fyra

stressfaserna

Om vi ofta är spända och stressade kommer vår kropp över tiden att återspegla denna stress. Vi får en bekymmersrynka mellan ögonen, spända anletsdrag kring munnen, axlar uppe vid öronen eller en ihopsjunken kroppshållning. Det jag fick höra av morsan när jag växte upp – ”Sluta göra såna grimaser, du kan bli sån”, stämmer faktiskt väl in på verkligheten.

Hög stress under längre tid innebär att stressen blir kronisk och det leder till sjukdomar, skador och låg energi. Vid stress börjar vi automatiskt andas mer, och kronisk stress gör att ett dåligt andningsmönster blir permanent och vi får svårare att slappna av.

Problem uppstår om vi spenderar för lite tid i återhämtningsfasen och för mycket tid i akut- och kämpafaserna. Vid långvarig stress orkar inte kroppen längre och vi hamnar i utmattningsfasen. Medveten andning är ett kraftfullt verktyg för att ta oss från akut-, kämpa- och utmattningsfas tillbaka till baslinjen (återhämtningsfas).

Vår nedärvda stressrespons

funkar inte i dagens samhälle

Under människans utveckling har sympatisk aktivitet (kamp/flykt/frys) varit avgörande för vår överlevnad. Om vi tittar närmare på hur vi lever idag finner vi att vi numera sällan hamnar i situationer som verkligen kräver kamp eller flykt.

När adrenalinet pumpar ut i kroppen sker en mängd förändringar för att göra oss redo att springa bort från en fara eller försvara oss. Denna stenåldersreaktion är dock inte ändamålsenlig när vi sitter på en kontorsstol och stressen består av ett jobbigt mejl eller en skällande kund på telefonen. Vi tar varken till kamp eller flykt utan sitter bara kvar på kontorsstolen och tänker elaka tankar eller suckar uppgivet.

Det som sker om kampen eller flykten pågår för länge är att vi hamnar i ett tillstånd av frys, där våra reserver är körda i botten och vi ger upp och blir apatiska och handlingsförlamade.

Vi behöver helt enkelt uppgradera vår nedärvda stressrespons så att den är anpassad till dagens samhälle. Lär mer den nära kopplingen mellan andning, stress och jobbiga känslor och därefter hur du kan uppgradera stressresponsen och därmed lugna ned en överhettad, stressad hjärna.

Denna artikel baseras på boken Medveten Andning.

Dela gärna denna sida

Om författaren

Anders Olsson

Facebook Twitter

Anders Olsson är föreläsare, utbildare och grundare av Medveten Andning och har skrivit boken med samma namn. Efter att i hela sitt liv haft en hjärna som gått på högvarv har han haft turen att stöta på verktyg som hjälpt honom slappna av och hitta sitt inre lugn. Det kraftfullaste av dessa verktyg har utan tvekan varit att förbättra andningen, vilket ledde till Anders beslut att bli världens främste expert inom andning. Det är snart 10 år sedan och sedan dess har han hjälp tiotusentals människor till en bättre hälsa och ökad livskvalité. Han är gästföreläsare på Arizona State University och har deltagit i en banbrytande andningsstudie på Stanford i USA. Anders vision är "Tillsammans förändrar vi världen, ett andetag i taget". Läs mer om Anders här >>