Koldioxidtrycket viktigare än blodtrycket

Anders Olsson Artiklar 1 Kommentar

Kanske har du hört talas om koldioxid förut, men isåfall troligtvis inte i några positiva ordalag. Det är ju koldioxid-utsläppen som målas upp som den stora boven bakom den globala uppvärmningen. Och nivåerna av koldioxid, som också kallas växthusgas, i atmosfären har verkligen ökat, från 0,025% år 1750 när industrialiseringen började till dagens nivå på 0,04%, vilket är en väldigt stor ökning med hela 60% på förhållandevis kort tid.

Den ökande mängden koldioxid i atmosfären gör att mer infraröd värme från solen reflekteras tillbaka till jorden och stannar kvar istället för att åka tillbaka ut i rymden.

Denna artikel handlar dock om nivåerna av koldioxid i kroppen, men även här har koldioxid ett dåligt rykte. Vanligtvis anses syre vara det fantastiska livgivande ämnet, medan koldioxid bara är en giftig restprodukt som vi ska få ut ur kroppen så fort som möjligt. Inget kunde dock vara längre ifrån sanningen.

Vad är normal andningsvolym

och vad är hyperventilering?

En normal andning i vila är ca 6-12 andetag per minut och ca en halvliter luft per andetag, vilket ger en total andningsvolym på ca 3-6 liter luft per minut. Men många av oss andas mycket mer, ofta 18-25 andetag per minut och upp till en liter luft per andetag, vilket ger en andningsvolym på uppemot 10-15 liter per minut.

Denna överandning innebär en låggradig form av hyperventilering vilket leder till obalans mellan syre och koldioxid – vi får för mycket syre i kroppen samtidigt som vi gör oss av med för mycket koldioxid via utandningen.

Vi har redan ett stort

överskott på syre

Vid en andningsvolym på sex liter per minut använder vi i vila endast ungefär tjugofem procent av det syre vi andas in. De resterande sjuttiofem procenten andas vi alltså ut igen. Samtidigt är halten av koldioxid vi andas ut cirka hundra gånger högre än vid inandning.

Syret färdas runt i blodet bundet till hemoglobin. Vid en normal andning i vila är hemoglobinet redan mättat med i stort sett så mycket syre det går, 96–99 procent. Hemoglobinets syremättnad mäts enkelt med en pulsoximeter som fästs på fingret eller i örat. Över 95 procent anses normalt.

När vi redan har en så pass hög syremättnad och vi dessutom bara använder en fjärdedel av det syre vi tar in, så fyller det inte något syfte att andas de 10–15 liter per minut som många av oss gör. Denna överandning, 2–3 gånger mer än normalt, ger istället en tvärtomeffekt som innebär en stor belastning på vår kropp, ungefär som att äta 2-3 gånger mer än normalt.

Det handlar om balans

mellan syre och koldioxid

Lika litet som att en bil går bättre för att den får mer bränsle så fungerar vår kropp bättre för att vi andas mer och tar in mer syre. Det är balans det handlar om. Vår bil stannar både om den får för mycket eller för litet bränsle. Den behöver rätt mängd, anpassat efter behovet där och då, som ju skiljer sig kraftigt åt beroende på om du kör på motorvägen i 110 km/timmen eller i ett villaområde i 30 km/timmen.

Detsamma gäller vår andning. Slutar vi andas så dör vi på grund av syrebrist. Men när vi andas för mycket, vilket många av oss gör, får vi för mycket syre i kroppen och för litet koldioxid. Då syre är en väldigt reaktiv gas så leder ett överskott till en ökad mängd fria syreradikaler, vilket också kallas oxididativ stress.

Reaktionen är densamma som när metall rostar, eller när äpplets fruktkött blir brunt då det exponeras för ljus och syre. När de fria radikalerna, oxideringen, bildas i kroppen ökar antalet inflammationer. Om oxideringen pågår i högre takt än vad kroppen klarar av påskyndas åldrandeprocessen.

Koldioxidtrycket viktigare

än blodtrycket

Men försämrad andning handlar inte bara om överskott på syre. En ännu mer långtgående negativ effekt är den brist på koldioxid som uppstår. Blodtrycket känner vi alla till. Det mäts i mmHg (millimeter kvicksilver) och ett normalt blodtryck anses ligga på 110–130/80.

Koldioxidtrycket är dock inte lika välkänt, främst beroende på att det är krångligt att mäta och troligtvis också för att intresset för andning inom sjukvården hittills varit ganska svalt. Ett optimalt koldioxidtryck ligger på mellan 40 och 45 mmHg och det är helt avgörande för att vi ska må bra.

Koldioxidtrycket varierar med varje andetag och ger därför en mycket bättre nulägesbild av hur vi mår – mentalt, känslomässigt och fysiskt, jämfört med att mäta blodtrycket.

KoldioxidtryckAndningHälsotillstånd
40-45 mmHgOptimal andningHälsa, energi och harmoni
35-39 mmHgÖverandningSymptom
30-34 mmHgHyperventileringSjukdomar
25-29 mmHgKraftig hypeventileringAllvarliga sjukdomar

Sju anledningar till att öka

nivåerna av koldioxid i kroppen

I kroppens celler produceras hela tiden koldioxid, ca en liter på fyra minuter i vila, och när vi andas, så andas vi ut den koldioxid som byggts upp i kroppen. Ju mer aktiva vi är desto mer koldioxid produceras. Det är därför vi andas mer om vi är ute och springer jämfört med om vi sitter i soffan och slappar.

De sju viktigaste anledningarna till att det är viktigt att öka toleransen för koldioxid är:

1. Styr andningen. Koldioxidtrycket styr, via pH, vår andning. Hjärnstammen, som ligger mellan ryggmärgen och hjärnan, kontrollerar de grundläggande funktionerna för kroppens överlevnad: hunger, törst, andning, hjärtslag, blodtryck, rädslor, aggressioner, flyktbeteende och fortplantning.

Våra celler producerar hela tiden koldioxid och när nivåerna i blodet ökar, sjunker samtidigt pH, vilket stimulerar andningscentrum, som är beläget i hjärnstammen, och vi andas in. På den efterföljande utandningen följer stora mängder koldioxid med utandningsluften ut. Koldioxidnivåerna sänks då igen, samtidigt som pH höjs, och när nivån av koldioxid återigen stigit tillräckligt högt, och pH sjunkit tillräckligt lågt, triggas en ny inandning igång.

Ett lägre koldioxidtryck gör att vi andas snabbare, och över tiden allt ytligare.



2. Reglerar pH. Från skolan kommer du kanske ihåg pH-skalan och att ämnen som har ett pH-värde under 7 är sura och över 7 kallas basiska (eller alkaliska). I vår kropp har vi över 100 000 olika proteiner, där alla är designade att utföra olika uppgifter som att bekämpa en bakterie, röra en muskel eller smälta maten vi äter. För att proteinerna ska fungera optimalt är rätt pH-balans, dvs rätt miljö, helt avgörande.

Vår viktigaste pH regulator är andningen då vi med varje andetag reglerar kroppens pH. När vi har försämrade andningsvanor andas vi ut för mycket koldioxid, vilket gör att pH stiger och vi förändrar därmed miljön i kroppen, så att proteinerna inte kan fungera riktigt som det är tänkt.

Det finns en nära koppling mellan överandning, som höjer pH, och sug efter mat och dryck som sänker pH – exempelvis snabbmat, snabba kolhydrater, godis, läsk, glass och kakor. De göder varandra och risken är att vi hamnar i en ond spiral som är svår att ta sig ur.



3. Bakteriedödande. Koldioxid har en antibakteriell verkan. En studie vid Karolinska institutet visade att tillväxten av stafylokocker var 1 000 gånger högre när bakterierna exponerades för vanlig luft (37 grader) under 24 timmar jämfört med exponering för 100 procent koldioxid.

Sedan 1930-talet används koldioxid vid förpackning av livsmedel. Bröd, ost, kyckling, kaffe är exempel på produkter som förpackas i 100 procent koldioxid. Koldioxidens antibakteriella verkan förhindrar att sjukdomsframkallande bakterier kan växa till sig.



4. Ökar syresättning. Koldioxid tvingar bort syret från blodet så att det åker in i våra muskler och organ och kan göra nytta. Det kallas Bohr-effekten efter upptäckaren, dansken Christian Bohr. Ett förenklat exempel på Bohr-effekten är brandsläckare som innehåller koldixoid.

En eld behöver ju ett material att brinna i samt syre. Ett sätt att släcka elden är genom att spruta på koldioxid, vilket tvingar bort syret och elden slocknar. Det är ungefär vad som sker i kroppen när koldioxid lämnar exempelvis en arbetande muskel. När koldioxiden når blodet, för att transporteras vidare till lungorna för utandning, så kickar koldioxiden bort syret från blodet, som då tar den motsatta vägen, in till muskeln, så att den syresätts och kan fortsätta arbeta.



5. Vidgar blodkärlen. Ett optimalt koldioxidtryck håller blodkärlen öppna, då koldioxid har en avslappnande och vidgande effekt på den glatta muskulaturen som omger blodkärlen. Då en vuxen människa har ungefär 10 000 mil av blodkärl, alltså 2½ varv runt jorden, är det lätt att förstå hur brist på koldioxid försämrar cirkulationen och ge exempelvis kalla händer och fötter.

När blodkärlen blir trängre tvingas hjärtat naturligt nog jobba hårdare för att pumpa runt blodet, vilket kan leda till högt (kamp/flykt-fas) eller lågt (frys/utmattnings-fas) blodtryck.



6. Vidgar luftvägarna. Koldioxid vidgar luftvägar i lungor, hals och näsa. Luftvägarna kan liknas vid en snorkel, där luften färdas i allt mindre gångar för att slutligen komma fram till våra lungblåsor, alveolerna, där gasutbytet sker. Att luftvägarna är öppna är av största vikt, då det krävs 16 gånger mer ansträngning att flytta luften in och ut för varje minskning av luftvägarnas diameter med 50%.

Att vi får trånga luftvägar och näsgångar och täppt näsa är logiskt då det är kroppens försvarsmekanism för att försöka behålla ett optimalt koldioxidtryck. Koldioxid tillverkas i kroppen och i princip all koldioxid lämnar kroppen via utandningen. Vid brist försöker kroppen minska utflödet genom att göra luftvägarna trängre.



7. Lugnar hjärnan. Vid panikångest och flygrädsla är det vanligt att man får en påse att andas in genom, så att man återandas en del av utandningsluften. Utandningsluften innehåller mycket koldioxid och när vi återandas en del av denna luft så höjs naturligt nog koldioxid-nivåerna i kroppen och personen med panikångest eller flygrädsla blir lugnare.

I en studie hyperventilerade tolv friska läkarstudenter. Vid ena tillfället andades de vanlig luft och vid det andra tillfället innehöll luften fem procent koldioxid, dvs 100 gånger mer än normalt. Stresshormonet adrenalin ökade med hela 360 procent när de andades normal luft. Vid hyperventilering med koldioxidberikad luft var adrenalin-nivåerna oförändrade. Låga koldioxidnivåer leder alltså till en kraftig stress-respons och ger en adrenalin kick.


Personer med KOL och lungemfysem

har höga nivåer av koldioxid

Personer med diagnoserna KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem har förstörd lungvävnad. Det gör det svårt för koldioxiden att överföras från blodet till utandningsluften. Dessa personer har därför höga nivåer av koldioxid trots ohälsa.

Andningsträningen fungerar dock utmärkt även för dem. När de förbättrar sin andning, till exempel genom att träna med Relaxator, ökar trycket i lungorna så att koldioxiden kan vädras ut och återställas till normala nivåer.

Övningarna Håll andan sittande och Håll andan gående ger en bild av din förmåga att tolerera koldioxid och hur låga eller höga nivåer av koldioxid du har i kroppen. Låga nivåer av koldioxid, eller låg toleransnivå, innebär att vi behöver andas ofta och mycket.

Ett viktigt syfte med 28 dagars Medveten Andningsträning är att lära kroppen tolerera högre nivåer av koldioxid, vilket leder till en lugnare andning där vi tar färre andetag per minut.

Denna artikel baseras på boken Medveten Andning.

Hur andas du? Gör vårt två minuters andningstest
Hur stressad är du? Gör vårt unika 3-minuters stresstest
Förbättra din andning nu - 28-dagars Medveten Andningsträning

Dela gärna denna sida

Om författaren

Anders Olsson

Facebook Twitter

Anders Olsson är föreläsare, utbildare och grundare av Medveten Andning och har skrivit boken med samma namn. Efter att i hela sitt liv haft en hjärna som gått på högvarv har han haft turen att stöta på verktyg som hjälpt honom slappna av och hitta sitt inre lugn. Det kraftfullaste av dessa verktyg har utan tvekan varit att förbättra andningen, vilket ledde till Anders beslut att bli världens främste expert inom andning. Det är snart 10 år sedan och sedan dess har han hjälp tiotusentals människor till en bättre hälsa och ökad livskvalité. Han är gästföreläsare på Arizona State University och har deltagit i en banbrytande andningsstudie på Stanford i USA. Anders vision är "Tillsammans förändrar vi världen, ett andetag i taget". Läs mer om Anders här >>

  • Sverker Dahl skriver:

    Vänligen tack för intressant och givande läsning.

    Efter 1,5 års försök och lika lång tid intresserade läkares hjälp har “ingen” kunnat förklara varför jag kan andas “normalt” stående, vid rörelse och sittande i upprät ställning (90 grader) men inte liggande på sidan och absolut inte på rygg = 0. Med en nyligen erhållen NIV (noninvasiv ventilation) kan jag ligga hyggligt på sidan och ta igen 1,5 års brist på sömn.

    Enligt samstämmiga läkare är jag en udda typ vars diafragma helt enkelt inte klarar att trycks ned så tillräckligt med luft kommer in – utan NIV-hjälp. Det skall bli intressant att följa nyhetsbreven och se om där dyker upp något som kan förklara/hjälpa mig till bättre andning. Jag är fullständigt “genomlyst” på alla hål, flera gånger, och man finner inget fel på den här i alla tider rök- och spritfria 71-åring.
    Med mycket varma hälsningar från Skåne,
    Sverker Dahl