Från idé till halvmaraton med tejpad mun på 28 dagar

Min dröm, som är att Medveten Andning ska bli en ny hälsorörelse som utgör ett naturligt inslag på skolor, arbetsplatser, inom sjukvården, vid förebyggande friskvård, inom idrottsrörelsen m.m., börjat så smått bli verklighet. Exempelvis blev jag häromdagen intervjuad av Dagens Industri. Här kan du läsa artikeln i pdf-format.

Det känns väldigt skoj att sprida information om andningens betydelse när feedbacken från de som börjar förbättra sin andning är så fin. Tänkte dela med mig av några kommentarer som kommit in bara de senaste dagarna:

• Samma puls efter 11 timmars löpning som i början av loppet. Ett par intressanta reflektioner från ultralöparen Markus Avén, 52 år, som sedan fem veckor alltmer börjat andas genom näsan vid träning och tävling: – Under ett 10-milslopp nyligen som tog ca 9½ timme hade jag ingen energidipp alls, vilket inte är normalt för mig. Vid ett annat lopp på 12,5 mil hade jag samma puls efter 11 timmars löpning som i början av loppet. Normalt ligger min puls 10 slag högre. Det kan ju vara så att jag är i mitt livs form, men jag kan inte låta bli att tro att det faktum att jag andas mer genom näsan än tidigare spelar in.

• Jag fullkomligt ÄLSKAR min Relaxator! En kvinna, Agneta Uhlén, sa i våras – Jag har varit sjukskriven för utmattningssyndrom i ett år nu och har svåra sömnproblem. Min kropp upplever också stress av nästan allting; mat, fysisk aktivitet, allt som aktiverar hjärnan, ljud etc etc. Jag har ägnat mycket tid till avslappning, yoga och meditation, men det verkliga genombrottet kom när jag började använda Relaxatorn för ca 2 veckor sedan. Jag andningstränar nu 2 timmar/dag och sover bättre och bättre. Hjärnstressen försvann nästan på en gång! Tack för denna fantastiska uppfinning, jag fullkomligt ÄLSKAR min Relaxator! Fyra månader senare är hon fortfarande lika positiv – Av allt jag har provat och det är mycket (akupunktur, kinesiologi, energimedicin, ayurvediska behandlingar, örter etc etc) så är andningsträningen med Relaxatorn det som har hjälpt mig mest. Som jag känner nu så kommer jag fortsätta att andningsträna med Relaxatorn en stund varje dag i resten av mitt liv. Så jag håller med Ulla Knape om att den är ett mirakel!

• Vaknar utan huvudvärk och blodtrycket börjar bli bättre. En kvinna och hennes man gick en andningskurs för ett år sedan. Hon säger: – Min man tejpade munnen på nätterna ett tag efter kursen och upplevde förbättringar men föll sedan tillbaka i slentrian och slutade tejpa. I våras hade han huvudvärk varje morgon när han vaknade – och högt blodtryck. Jag sov också dåligt eftersom jag ständigt vaknade av att han hade sömnapnéer och i princip slutade andas vilket gjorde mig orolig. Så kom han plötsligt på att han skulle tejpa munnen igen! (Hustrutjat hjälper ju sällan så det avstod jag ifrån!) Och nu vaknar han utan huvudvärk och blodtrycket börjar bli bättre. En natt råkade tejpen falla av och han fick sömnapnéer igen. Då märkte jag verkligen hur stressad jag hade varit i min egen sömn av att han andades dåligt. Jag är glad att han nu tejpar varje natt så att jag också får sova. Bra sömn är verkligen viktigt för hälsan.

• Sov jättebra hela natten. Det är helt otroligt, kan det vara så enkelt? En annan kvinna ringde mig häromdagen och sa – Jag har varit såå himla stressad sista sex månaderna och mått så dåligt att om det inte blir någon förändring snart orkar jag inte mer. För att kunna sova behöver jag sömntabletter men efter att ha fått ditt nyhetsbrev igår testade jag med att tejpa munnen och jag somnade utan problem och sov jättebra på natten. Det är helt otroligt, kan det vara så enkelt !?

• Tandläkare: Har haft många positiva effekter av att tejpa ihop käften på nätterna. En tandläkare mailade idag – Är gammal munandare som numera tejpar igen munnen varje kväll! Har haft många positiva effekter av att tejpa igen käften på nätterna (skulle egentligen vilja göra det på dagarna också) som t.ex. mindre muntorrhet (givetvis), kunnat sluta med insomningstabletter, djupare sömn med färre uppvakningsperioder, piggare på dagarna, bättre sexliv, mindre slem i halsen på morgnarna, bättre sångröst.

• Jag körde mitt bästa springpass någonsin häromdagen. En kvinna skrev för en stund sedan – Jag vill att du ska veta att du inspirerar så in i Norden…. Jag körde mitt bästa springpass någonsin häromdagen. 8,6 km på 47 min med 100% näsandning. Ingen träningsvärk dagen efter. TACK för att du inspirerar mig! ♥

Dessa fina berättelser tar jag med mig in i semestern som börjar imorgon.

Om din kropp, tankar och känslor är en orkester, så utgör en bra andning dirigenten som får ljuv musik att uppstå!

Andas lugnt 🙂 !

Efter halvmaran på lördagen och även under söndagen och måndagen stod mina ben (låren) inte riktigt att känna igen. Struttade omkring som en A-lagare på catwalken i tron att gången var smidig och graciös, när alla i själva verket kunde se att den var styltig och osmidig. Får härmed med råge äta upp mitt påstående att näsandning minskar träningsvärk, även om jag tror att den främsta anledningen var vätskebrist på grund av anspänningen innan loppet. Jag har inte vid något tillfälle under dessa tre åren jag andats genom näsan vid fysisk aktivitet upplevt någon nämnvärd träningsvärk. Att jag ökade 2 kg i vikt från söndag till måndag och nådde min normalvikt styrker det faktum att min kropp var dränerad på vätska.

Men igår var smärtan i låren borta och triggad av en intressant diskussion på jogg.se där en man skrev “när jag springer i 3:35 tempo per km så hade jag nog kollapsat rätt snabbt pga syrebrist om jag andats genom näsan” ville jag testa att köra intervaller och bitvis springa litet snabbare. På min löprunda igår klarade jag av att springa på 4:00 på första kilometern, vilket är långt, långt mycket snabbare än jag sprungit tidigare. Det var inte heller så att jag tog ut mig allt jag hade då jag klarade av att hålla en snitthastighet på 5:14 på de totalt 7 km med enbart näsandning.

Idag testade jag samma runda igen och klarade 3:42 första kilometern. Sprang sedan ytterligare en litet snabbare km och hade då 4:39. Snitthastigheten på de 7 km var 5:02.

Ledsen för alla siffror men jag tycker det är intressant. Tror jag har lättare för att komma ihåg en kvinnas personnummer eller bilregistreringsnummer än vilken färg hon har på ögonen haha 🙂

Det var jätteskoj med intervaller och det lär bli fler framöver, men nu får det nog bli några träningspass utan klocka så att jag kan njuta mer av upplevelsen.

Fick en ny fin kundberättelse idag – 85-åring: Jag har fått min hälsa och livslust tillbaka! Ett utdrag – Nu är det 15 veckor sedan jag behövde en blodtransfusion, tidigare fick jag dem var 5:e vecka då blodvärdena var så dåliga. En förbättrad andning har gjort att jag fått min hälsa och min livslust tillbaka! Från att ha levt ett väldigt inaktivt liv sista åren, på grund av låg energi, är jag nu både ute och promenerar, cyklar på motionscykel och tränar styrketräning på mitt lilla vis.

Det är ett skoj jobb jag har att inspirera andra människor till att förbättra sin andning 🙂 !

Så var det då avklarat, mitt första tävlingslopp – 21 km på Kustmaran i Kristianopel utanför Karlskrona. Enligt planen sprang jag med tejpad mun – faktiskt hade jag virat ett helt varv med silvertejp runt huvudet för att säkerställa att den satt kvar hela loppet. Målet var att a) ta mig i mål och b) springa under två timmar. Eftersom jag sprang på 1,59,58 uppnådde jag min målsättning med god marginal 🙂

Under loppet stannade jag inte en enda gång och det kändes som att jag höll ett jämnt tempo hela tiden, även om jag inte riktigt vet då jag inte hade någon klocka. Då tejpen gjorde att jag inte kunde dricka hällde jag vatten över huvudet istället vid några tillfällen.

Loppet idag var en jobbigare upplevelse än när jag sprang 2,1 mil på träning för ett par veckor sedan. Det var samma väder som under dagens lopp, ca 22 grader och mestadels sol, men då kände jag mig mentalt starkare och blev jag inte lika trött. Efteråt kände jag mig inte heller lika stel och hade inte samma sug efter vatten. Är ganska så säker på att det hade med anspänningen innan loppet att göra. Insåg kvällen innan att “uppps nu är det snart dags att leverera”. Sov något oroligt på natten och på morgonen innan loppet sprang jag och kissade mest hela tiden.

En del påtalade riskerna med att inte dricka men jag kände mig trygg i mitt beslut eftersom jag dels testat att springa samma sträcka tidigare utan att dricka, dels är väl insatt i vattnets betydelse då jag översatt boken “Din kropp SKRIKER efter VATTEN” och dels att det finns studier som visar att upp till 42% mindre vatten lämnar kroppen vid näsandning jämfört med munandning. Även om en del må tycka att jag är litet halvtokig så är jag inte dum och naturligtvis hade jag stannat för att dricka om jag hade känt att jag inte fixat det.

Jag upplevde inte törsten som särskilt stor under loppet, med om jag fått göra om loppet hade jag definitivt druckit vid i alla fall ett par tillfällen.

Nyfikenheten var stor efteråt och frågorna var berättigade “Varför gjorde jag det? Vad var syftet?” Mig veterligen har ingen någonsin, vare sig i Sverige eller utomlands, sprungit en halvmara med förtejpad mun. Och det var inte bara för att undvika att svälja flugor och mygg som jag hade tejp över hela ansiktet 🙂 Syftet var dels att få uppmärksamhet då jag vill göra folk medvetna om hur viktigt det är att andas på ett bra sätt. Glädjande nog fick jag stort utrymme i lokalmedierna och jag hoppas det leder till ett ökat intresse för att förbättra sin andning. Och inte bara du som tränar utan även du som vill förbrättra din hälsa och har exempelvis astma, sömnproblem, orolig mage/tarm, viktproblem, KOL eller hjärtproblem.

• Radio Blekinge – “Anders springer en halvmara med förtejpad mun“
• Sydöstran – “Springer med rätta andan“
• Blekinge Läns Tidning – “Han löptränar med näsan“

Det andra syftet var att visa att det går alldeles utmärkt att andas genom näsan vid fysisk aktivitet, med långt större intensitet än de flesta av oss tror är möjligt.

I näsan värms och fuktas luften samtidigt som bakterier rensas bort. Vid munandning är luften som kommer ned i luftvägarna kall, torr, rå och full av bakterier. Fördelarna med en förbättrad andning ur träningssynpunkt är därmed framförallt att luftvägarna hålls öppna, andningen blir effektivare och syresättningen ökar. Vi åstadkommer mer med mindre ansträngning.

• Ökad uthållighet och snabbare återhämtning
• Mindre träningsvärk
• Lägre puls
• Minskad inre stress
• Ökad fettförbränning

Summa summarum har det varit en mycket intressant erfarenhet från idé till halvmaraton på 27 dagar. Den största vinsten är den härliga känslan av harmoni jag just nu upplever, några timmar efter loppet. Jag tror denna känsla av välbefinnande och inre lugn är en stor anledning till att vi älskar att röra på oss. Genom att röra på oss samtidigt som vi andas genom näsan kan vi uppnå denna härliga harmonikänsla med mindre ansträngning.

Nu blir det till att ta det litet lugnt och återhämta mig för att se om det finns nya utmaningar framöver att ge mig i kast med. Att springa ett tävlingslopp gav faktiskt litet blodad tand.

May the force be with you!

Midsommar firades i Dalarna med min vän Ove och hans familj. Mycket trevligt med god mat och en härlig “åttakamp” med bl a fotbollsgolf, stock-sågning och balans-cykling 🙂

Tog det lugnt med joggning under midsommarhelgen för att låta kroppen återhämta sig, men några mils cykling blev det. Senaste tre veckorna har det varit inspirerande att ta tiden när jag tränar, något som jag inte gjort på många år. Samtidigt har jag märkt att jag hemfallit åt gamla synder och blivit alltmer “slav” under klockan. När jag stack ut i går för att springa 7 km hade jag därför lämnat klockan hemma. Jag gjorde samma sak på dagens 7-kilometerslöpning. Det känns jätteskönt och jag har verkligen kunnat njuta av löpningen fullt ut.

Ser att jag tränat 19½ timme sedan jag började 6 juni. Känner mig stark i kroppen och ser med tillförsikt fram emot lördagens halvmaraton. Vore skoj om fler ville hänga på i gruppen Medveten Andning på jogg.se så att vi kan inspirera varandra till en bättre hälsa. Alla är välkomna och här kan man registrera all form av fysisk aktivitet, även promenader.

En sak jag märker tydligt är att slemproduktionen i näsan ökar när jag anstränger mig mer eller när kroppen är i obalans. Exempelvis när jag sprang 21 km blev jag litet stum i benen efter cirka 1 mil och det satt i under ett par km. Det sammanföll med att jag fick mer snor i näsan och behövde snyta mig säkert fem gånger, jämfört med endast en gång på de övriga 19 km.

Fick en jättefin kundberättelser igår – Livet återvänder med stormsteg efter många års sjukdom. Ett utdrag: – Det är 20 år sedan jag fick diagnosen fibromyalgi. För 13 år sedan blev jag utbrändhet och sedermera förtidspensionerad. Under alla dessa år har jag haft en stark inre stress, låg energi, mycket värk, spända muskler, svårt att sova och en mage som varit i olag. För 2½ månader sedan kom jag i kontakt med Medveten Andning. Jag mår så mycket bättre sedan jag börjat andas in och ut genom näsan och dagligen tränar med Relaxatorn. Det känns som att ett mirakel har skett !!

Det är alltid inspirerande och lärorikt att dela med mig av mina tankar och idéer om andning. En webbkurs för 17 kunskapstörstande personer som ville lära mer om andning fullbordade en mycket lyckad dag.

Andas lugnt 🙂 !

Sedan fredagens joggingrunda (15 juni) på 21 km har jag mestadels tagit det lugnt och promenerat, cyklat och simmat för att hålla igång kroppen samtidigt som benen kunnat vila lite.

Men idag var det dags att snöra på mig joggingskorna igen och springa en mil. Med min vän och coach Håkan Westers ord “Att ha som ambition att sätta nytt rekord varje gång du springer är nog ingen särskilt klok strategi” ringande i öronen gav jag mig ut på morgonens löparrunda i ett underbart väder….och följaktligen satte jag nytt rekord på 5 km (4,54 min/km) och 10 km (5,14 min/km). Idag var också silvertejpen på hela vägen och det blev en och annan förvånad eller road blick längs vägen 🙂

Min idé att springa ett halvmaraton med tejpad mun i Kristianopel utanför Karlskrona har väckt stort intresse då båda lokaltidningarna BLT och Sydöstran, lokalradion såväl som SVT Sydnytt och TV4 Sydost hört av sig 🙂

Senaste 1½ åren har jag haft problem med mina vader. Någon nämnde att jag fått “gubbavader” och det kanske ligger nära sanningen då det nu är några år sedan 40-strecket passerades 🙂 Men tack vare Torkel Idéhn på Lidköpings Hälsocenter har jag inga vadproblem längre (peppar, peppar…). Torkel beskriver sig själv som – Fysioterapeut / certifierad massör och ryggspecialist enligt Ackermann-metoden. Sedan starten 1986 arbetar jag med ett holistisk synsätt som även har ett stort fokus på att förbättra andningen. Syftet med behandlingarna är att ge redskap som hjälper till att hitta lösningar på problem som kan vara fysiska eller psykiska.

Jag kan varmt rekommendera ett besök hos Torkel 3 augusti då han finns på Spånga Friskvård, Stormbyvägen 6, Spånga. En behandling tar en timme och kostar 700:-. Tidsbokning på [email protected] eller 0510 – 244 55.

Trevlig midsommar !!

…mår jag som en prins 🙂 !!

Visst kändes det i kroppen under fredagen att jag hade sprungit 21 km – litet trött och något stel i vader och lår. MEN redan på lördag morgon var jag ändå riktigt pigg och stelheten i vaderna och lår var i princip borta, däremot ömmade det något i höfterna. Det var dock inget som hindrade mig från att ta en promenad på 2 timmar (gick vilse så den blev något längre än tänkt :)).

Efter promenaden har jag inte haft några känningar eller stelhet överhuvudtaget. Så som jag känner min kropp är det en exceptionellt snabb återhämtning!! Samtidigt är jag inte överraskad då jag gång på gång fått bevisat, både för egen del och från andra personer som testat, att näsandning gör att vi återhämtar oss snabbare. Idag känns det som att jag med lätthet skulle ha kunnat springa en mil utan några som helst problem. Nästa löp-pass får dock vänta några dagar till.

Vatten är underbart! Ganska skoj att köra båt också 🙂 !

Stockholms skärgård är VACKER !!

Idag stod det halvmaraton på schemat och eftersom kroppen kändes helt ok och har återhämtat sig från tisdagens 15 km var det inte mycket att tveka på. Kom i mål på tiden 1,58,34, vilket ger en km-tid på 5,37 – till och med litet snabbare än på tisdagens 1,5 milslopp. Som vanligt var det 100% näsandning som gällde och det gick hur bra som helst.

Med tanke på att det bara är 12 dagar sedan idén om ett halvmaraton med endast näsandning föddes är jag otroligt nöjd med hur kroppen har svarat.

• Dag 0: Idén om halvmaraton med endast näsandning (och tejpad mun) föds.
• Dag 3: Sprang 5-km med tidtagning och kirurgtejp över munnen. 5,27 min/km.
• Dag 4: 5 km (med silvertejp). 5,22 min/km.
• Dag 7: 10 km (ingen tejp, men 100% näsandning). Sluttid 54,42 = 5,26 min/km.
• Dag 9: 15 km (näsandning). Sluttid 1,25,50 = 5,41 min/km
• Dag 12: 21 km (näsandning). 1,58,34 = 5,37 min/km

Nu har jag i och för sig inget att jämföra med, men jag har svårt att se att jag hade klarat denna snabba upptrappning samtidigt som kroppen återhämtat sig bra om jag inte hade haft hjälp av näsandning.

Idag sprang jag de första fyra kilometrarna och tog i huvudsak tre steg på inandning och fyra steg på utandning. Det var bra att fokusera på andningen i början för då tänkte jag inte så mycket på hur himla långt det var kvar att springa :). Efter de första fyra km tog jag tre steg på inandning och tre steg på utandning för att avsluta de sista två km med 3 in-4 ut. Det gav mig en energikick och jag kunde till och med höja tempot något på slutet.

Samtidigt som jag ökat distansen från 5km till 21 km har jag kunnat springa på nästan samma km-tider viket är väldigt intressant. En annan sak som är slående är att jag haft minimalt med träningsvärk. Just nu ömmar dock vaderna så vi får se hur de återhämtar sig framöver efter dagens pass 🙂

Nu tar jag helg för att tillbringa den i Stockholms skärgård tillsammans med några kompisar. Känns dock som att jag hoppar över vattenskidåkningen idag 🙂

Ta hand om dig!

Efter att jag återhämtat mig så pass bra från söndagens 1-milsträning anmälde jag mig till halvmaran igår. Fortfarande finns där dock en stor osäkerhetsfaktor kring hur min kropp ska reagera på längre sträckor. Men, men om det inte funkar är det inte värre än att jag stryker mig.

Idag var det dags att flytta fram positionerna ytterligare då jag testade att springa 1,5 mil. Det gick över förväntan även om jag undrade vad jag gett mig in på efter några kilometer. Men runt 6 km insåg jag att jag hade krafter kvar och kände att “ähh, det här fixar jag” – en riktigt härlig känsla! Jag kunde till och med trycka ifrån litet extra på slutet. Totalt tog det 1 tim och 26 min att springa de 1,5 milen, vilket ger en km-tid på 5,41. Sista kilometern gick på 5,31 så det fanns krafter kvar även på slutet 🙂

Även denna gång sprang jag utan tejp. Troligtvis blir det ingen mer muntejpning förrän det är dags för loppet, främst på grund av att det är fullt av folk där jag springer. Men näsandningen var det iallafall inga som helst problem med, varken under joggningen eller cyklingen till och från joggingspåret (cyklingen blev totalt 13 km idag).

Det är vanligt att man upplever en ökad mängd saliv, slem och snor när man börjar tillämpa näsandning. Så var det för mig också i början men det försvann ganska snart. Idag behövde jag endast snyta mig en enda gång under hela turen.

Eftersom loppet 30 juni kommer springas på asfalt sprang jag ca 8 km av dagens lopp på asfalt. Något som min kropp i princip är helt ovan vid. Får se vad vaderna, som spökat en hel del senaste året, tycker om det.

Efter träningen bar det av till ett mycket givande möte med Hälsofrämjandet. Tillsammans med Läkarföreningen för Integrativ Medicin (LIM) kommer vi anordna en konferens på Andningens Dag som infaller 3 februari 2013. Boka in detta datum redan nu då det kommer bli många intressanta föreläsare som kommer hjälpa till att lyfta upp andningens betydelse på agendan.

Då var det dags att springa en mil idag. Tog cykeln till och från joggingspåret. Totalt blev det en mils cyklande, så det blev en perfekt uppvärmning och nedvarvning. Efter tre kilometers löpning hade jag en genomsnittlig km-tid på 5,0 och kände att någon mil kommer jag inte att orka idag. Efter någon kilometers intern fight där en del av mig ville springa snabbt och en annan del ville springa en mil vann förnuftet och jag sänkte hastigheten litet för att orka runt. Till slut landade jag på en km-tid på 5,26 vilket jag är väldigt nöjd med.

Rundan jag sprang idag är det mycket mer folk på så jag valde att inte tejpa munnen. Eftersom jag är van med att andas genom näsan så var det inga problem att hålla munnen stängd, och så slapp jag konstiga blickar 🙂

Förutom att näsandningen sätter begränsning för hur fort jag kan springa räknar jag också steg för att veta hur trött eller pigg jag är. I många år använde jag pulsklocka för att hålla koll på om träningen var hög- eller lågintensiv. Jag blev faktiskt glad när den gick sönder för ett par år sedan, då jag tyckte den styrde mig för mycket, Det sammanföll också med att jag på allvar hade kommit igång med näsandning vid träning.

Om jag springer sakta klarar jag av att ta 3 steg på inandning och ca 5-6 steg på utandning. Om jag håller en fart som är lagom för mig tar jag 3 steg på inandning och 3 steg på utandning. När jag är på väg att bli trött eller när jag springer i en uppförsbacke, tar jag 3 steg på inandning och 2 steg på utandning. Ju färre steg på utandning desto närmare är jag att behöva ta till munandning. Det är en utmärkt indikator på att jag ska sakta farten och för mig känns det bra mycket enklare än pulsklockan som jag aldrig blev riktigt vän med.

Got this nice email today – I feel much better since I started breathing in and out through my nose and daily exercising with the Relaxator. There is no need but just a yearning. My inner stress, which I lived with for about 15 years, is gone and my life is now filled with harmony and more energy. I long to go to bed, when I tap my mouth with surgical tape. I then rest assured that I will be nosed and get healed in my body ..

Jag vill tacka dig för att du skrivit en otroligt bra bok om hur andningen påverkar våra kroppar. Den är så informativ och lättläst. Jag hoppas att många skall läsa den och bli motiverade till att börja med Medveten andning. Alla vet ju att andningen är livsviktig, men kvaliteten på andningen är ju helt avgörande för vår hälsa. Det har jag lärt mig nu och fått erfara. TACK! TACK!

Uppe med tuppen och ute i joggingspåret redan 06:30. Denna gång blev det silvertejp (över typ hela ansiktet) för att testa om den satt på plats bättre än kirurgtejp. Som tur var mötte jag ingen i spåret, då hade jag väl skrämt slag på dem 🙂 Det gick iallafall jättebra och den eventuella oron att det skulle göra ont att ta bort tejpen besannades inte som tur var. Kanske gick det lättare tack vare att huden var fuktig på grund av svett.

Kände att jag hade bra tryck i benen och kunde faktiskt sänka min tid från igår. 5,17 min/km lyder numera mitt personliga rekord på :). Efter att ha sprungit två dagar i rad och pressat mig en del ska det bli väldigt intressant att se hur kroppen reagerar.

Har också förstått att om det ska bli något av med en halvmara om 3 veckor så bör jag så snart som möjligt springa längre sträckor och/eller träna under längre tid för att vänja kroppen.

I morse sprang jag 5 km med kirurgtejp över munnen. Tejpen lossnade litet, så nästa gång får jag testa med tyngre grejor. Tidsmässigt hade jag inga förväntningar men jag sprang iallafall på 5,26 min/km. Jag märkte också att tidtagningen, som jag gjort uppehåll ifrån så länge, automatiskt gjorde mig mer tävlingsinriktad och taggad att hålla farten uppe ända in i mål.

Summa summarum gick det helt ok, men nog var det ganska jobbigt ändå. Så även om idén om ett halvmaraton (eller, hmmm det kanske räcker med en mil :)) både har överlevt och växt sig starkare, får vi se vad kroppen säger framöver.

Att komma på nya idéer är sällan något problem för mig. Snarare är det tvärtom att hela tiden är det nya spännande saker som poppar upp till ytan och jag behöver sovra. Det jag har lärt mig genom åren är att ta det litet kallt och se om idén överlever några nätters sömn innan jag sätter igång att försöka förverkliga den.

Idén att springa ett halvmaraton med tejpad mun föddes idag. Jag vet att det låter litet halvgalet, men samtidigt är det seriöst menat. Andningen får alldeles för litet fokus både när det gäller vår idrottsprestation, men också vår hälsa generellt, så det skulle vara ett sätt att få uppmärksamhet för andningens betydelse och att det faktiskt går utmärkt att näsandas vid joggning.

Jag har också ett speciellt lopp i åtanke – Kustmaran 2012. Då det går redan den 30 juni så är det dock väldigt kort tid för förberedelse. Särskilt med tanke på att jag inte joggat mer än högst 5 mil totalt senaste året. Och då har det varit ren “söndagsjoggning”. Det är minst fem år sedan jag sprang någon längre sträcka – 1,2 mil, vid två tillfällen. Längre än så har jag aldrig sprungit, oftast har det blivit 4-5 km. Någon tidtagning har jag inte heller sysslat med på många år. För att få den uppmärksamhet jag hoppas på är det nog en fördel om jag inte kommer allra sist på en usel tid.

Samtidigt som jag gillar utmaningar gör jag det inte längre på bekostnad av min kropps hälsa. Så jag får se om idén överlever och växer sig starkare. Gör den det blir nästa steg att se vad kroppen säger.

I dag var jag med Håkan Wester när han sprang Stockholm Maraton. Jag hade den stora äran att bära hans väska under loppet, ta foton och filma. Håkan var inne på dag 20 av andningsträningens 28 dagar. Det som är intressant är att han inte ens hade tänkt springa loppet då träningen under mars och april var minimal på grund av förkylningar, bihåleinflammation och influensa. Tack vare näsandningen kom han på banan igen och bestämde sig för att ställa upp trots väldigt få mil i kroppen.

Håkan avverkade de 4,2 milen på 5 timmar och tack vare näsandning (han klarade av att näsandas under ca 40% av tiden) var han pigg och fräsch när han gick i mål jämfört med tidigare lopp där han behövt tillbringa ca 1 timme i forsterställning utan att vare sig kunna äta eller dricka. Mer information om Håkans resa finns här.