Frågan som gjorde att min stress försvann

Anders Olsson Andningspodden Kommentera

Sommaren 1992 var jag 23 år och hade då redan drivit eget företag i flera år. Det gick väl sisådär…..min affärspartner hade nyligen lämnat mig, det fanns inga förväntade intäkter och jag saknade fokus då affärsidén var väldigt spretig och otydlig. Min checkkredit, som det hette på den tiden, var på 100 000:- och min farsa hade gått i borgen för beloppet. Kontot visade på minus -99 716:-, alltså endast 284:- kronor kvar att utnyttja. Så, summa summarum var det ganska nattsvart.

Min drivkraft var att jag minsann skulle visa att jag dög någonting till och att jag var tillräckligt smart och energisk för att kunna bygga upp ett framgångsrikt företag. Jag skulle bli miljonär innan jag fyllde 30 och hela min identitet och min självkänsla var förknippad med att jag drev eget. Därför blev pressen och stressen allt större i takt med att min dröm om att bli rik tedde sig alltmer avlägsen ju sämre det gick och ju längre nedåt i källaren jag sjönk. I denna nedåtgående ekonomiska spiral blev jag mer och mer handlingsförlamad.

Jag hade läst massor av böcker om att tänka positivt, sätta mål, affirmera det jag ville uppnå och att jobba hårt för att lyckas. Jag hade hängt upp stora lappar runt hela min lägenhet med det ena kloka citatet efter det andra för att ständigt påminna mig om hur jag skulle tänka och agera. Jag trodde helhjärtat på att tankens kraft var lösningen på alla problem.

Men att använda viljestyrka och tvinga mig till att jobba hårdare hade ingen större effekt. Mina tankar utgjorde snarare en belastning som slog knut på mig själv och hindrade mig från att ta ett steg tillbaka och tänka klart. Och för den delen så jobbade jag redan sedan flera år tillbaka väldigt, väldigt mycket, med oräkneliga sena kvällar och nätter. Men eftersom jag fortfarande var kvar i samma onda stresscirkel blev resultatet att jag tvekade inför beslut eller helt enkelt tog felaktiga beslut och fokuserade på fel saker. Jag jobbade hårt, men i helt fel riktning. Ungefär som en spelmissbrukare som spelar alltmer desperat för att vinna tillbaka förlorade pengar.

Vad är det värsta

som kan hända?

Genombrottet kom när jag slutade intala mig att allt skulle gå bra. Då var det som att jag vaknade upp från ett alkoholrus och nyktert kunde se mig själv i spegeln och ärligt ställa mig frågan – ”Ok, Anders jag vet att det här med eget företag är viktigt för dig, jag vet att du vill visa omvärlden att du duger någonting till, att du minsann vill visa vad du är kapabel till. Men handen på hjärtat, vad är det värsta som kan hända?”.

När frågan fått sjunka in och jag verkligen började tänka kring vad det absolut värsta som skulle kunna hända var, insåg jag att det inte var så farligt. Jag skulle bli skyldig farsan 100 000:- och jag skulle tvingas erkänna för mig själv och omgivningen att jag tyvärr inte klarade av att bygga ett företag. Jag skulle behöva skaffa mig ett jobb och förhoppningsvis kunna betala av skulden till min far inom ett år för att sedan lägga det bakom mig.

Stressen och pressen

bara rann av mig

Den här enkla frågan ”Vad är det värsta som kan hända?”, blev en enorm lättnad. Stressen och pressen bara rann av mig. Helt plötsligt kände jag mig fri. Demonerna var som bortblåsta när jag accepterade det faktum att mina dagar som egen företagare eventuellt var räknade. Så vad hände sedan då? Jo, jag hittade tillbaka till glädjen och började göra det jag är bra på – att ta ut en riktning och nöta på och vara uthållig med det jag bestämt mig för, men nu med en helt annan attityd, kreativitet och glädje.

2-3 veckor senare hörde Lunds Universitet av sig, mer eller mindre från ingenstans och gjorde en beställning på flera hundra tusen. Det blev vändpunkten och när jag träffade dem några månader senare slöt vi ett avtal som var värt miljonbelopp varje år. Det är mycket möjligt att det hade hänt ändå, men helt ärligt så tror jag inte det. Frågan jag ställde till mig själv fick mig att gå från rädsla för att misslyckas till att skapa utifrån glädje och inspiration.

Att acceptera det värsta som kan hända är ett effektivt sätt att minska stress och rädsla. Det gör att vi kan ta oss ur ett tillstånd av handlingsförlamning och istället ge oss tillgång till vår kreativitet och inre styrka. Det kan med framgång tillämpas i många situationer.

Acceptans boostar

immunförsvaret

Att acceptera ger också immunförsvaret en boost. Vårt immunförsvar är oerhört kraftfullt för att återställa vår hälsa och det fungerar som allra bäst vid vila, avslappning och återhämtning. Därför anses acceptans vara väldigt viktigt vid till exempel cancerbehandling. Att acceptera för sig själv att jag kan dö.

Att acceptera är inte detsamma som att ge upp, tvärtom hjälper det oss att sänka stressen så att vi kan hitta lösningar. När vi gör det omvända och tänker i termerna av att vi ska bekämpa vår sjukdom, till exempel fuck cancer, befinner vi oss istället i stress och kamp/flykt, vilket minskar aktiviteten i immunförsvaret.

Från ett andningsperspektiv innebär acceptans att vi minskar stress och press och spänningar, vilket har en positiv påverkan på vår andning som blir mer avslappnad istället för stressad och spänd. Vi kan också med fördel använda Medveten Andning som ett verktyg för att öka vår förmåga att bli mer flexibla och kunna acceptera det som sker.

Dela gärna denna sida

Om författaren

Anders Olsson

Facebook Twitter

Anders Olsson är föreläsare, utbildare och grundare av Medveten Andning och har skrivit boken med samma namn. Efter att i hela sitt liv haft en hjärna som gått på högvarv har han haft turen att stöta på verktyg som hjälpt honom slappna av och hitta sitt inre lugn. Det kraftfullaste av dessa verktyg har utan tvekan varit att förbättra andningen, vilket ledde till Anders beslut att bli världens främste expert inom andning. Det är snart 10 år sedan och sedan dess har han hjälp tiotusentals människor till en bättre hälsa och ökad livskvalité. Han är gästföreläsare på Arizona State University och har deltagit i en banbrytande andningsstudie på Stanford i USA. Anders vision är "Tillsammans förändrar vi världen, ett andetag i taget". Läs mer om Anders här >>